Godkväll!

Nu har jag haft en riktigt supertrevlig em och kväll med en fin kompis, Men jag tar min dag från början. Dagen började med en lugn och skön sovmorgon som varade till elva, sen steg jag upp och klädde på mig, gjorde nudelsoppa till lunch, det är ju riktigt billig mat. Och hyfsat gott också,

I allafall så tog jag tjugo över tolv bussen in till stan skulle på möte med arbetsförmedlingen. Och jag måste säga att där gick det förträffligt bra  Först träffade jag en kompis fast vi hann inte prata särskilt mycket innan min handläggare kom och hämtade mig, jag gillar han faktiskt, verkligt trevlig och sympatisk man, har jag fått intryck av och han säger ju det att dom som verkligen behöver extra hjälp och stöd ska också få det.

Han hade redan pratat med chefen där jag praktiserat och hon sa att jag skulle höra av mig till henne på måndag och hon är fortfarande intresserad av att anställa mig på lönebidrag, det handlar ju också om hur mycket jag får för att hon ska vilja anställa mig, men som jag fattar det på min handläggare så lär det nog bli tillräckligt, men man vet ju aldrig.

Men vi ska först börja med några veckors praktik, och hör och häpna jag blev förvånad då han sa att jag skulle få aktivitetstöd från försäkringskassan då jag har praktiken. Fast det blir inte förrrän i slutet av november, men bra ändå med några få tusen extra i plånboken, är ju bra att ha om inte annat  till julklappspengar  

Sen blev det en repa till gymmet och det gick rätt bra, jag nöjde mig med att bara gå på löpbandet den här gången, jag gick i 60 minuter och jag blev glatt överraskad över att jag orkade gå på 6,5 den sista halvtimmen,. Bra för att vara mej, det är säkert ingenting för en som är riktigt duktig på att idrotta och så men för mig är det mycket, och jag blev både svettig och slut efteråt.

Det blev 381 kalorier och lite över 6 km, min nästa utmaning får väl bli att orka i den hastigheten hela 60 min, men jag tror jag kör så här några gånger först. på 6 först och sen öka till 6,5..

Sen duschade jag och bytte om och gick in mot stan där jag mötte min kompis. Vi gick på dallas och åt men den här gången blev det en pizza men ingen cola till , bara en två glas sprite zero. Det funkade gott och väl att dricka för mig.

Vi hade så trevligt på dallas och skrattade och skojade, jag köpte en capushino, kan inte stava det rikttigt. Men det var hyfsat gott, men väldigt skummigt..Jag sa det var ett skumt kaffe det här och sen började vi skratta och säga att det var ett 08-kaffe..Förlåt stockholmare  

Sen gick vi på stan en sväng innan bion började och vi såg filmen Rusch, den var rätt bra och spännande bitvis, klart värt att se. Han som har en av huvudrollerna i filmen THor spelar ju en av huvudrollerna också i den filmen..Men jag tyckte inte riktigt om slutet men det där är tydligen en verklighetsbaserad film.. Jag vill helst ha happy endings på filmerna jag ser, Den här slutade med att den ena snyggingen "Thor" dog i en hjärtattack vid 45 års ålder, inte så konstigt i och för sig med det vilda liv han levde sprit, sex och knark, och lägg därpå en livsfarlig sport rallycross där de i tävlningarna körde på rent av livsfarliga vägar. där flera rallyförare misste livet. Han som spelade Nikki Lauda blev ju ordentligt brännskad då hans bil brann..

Men jag hade nog velat att filmen skulle sluta med att typ att och så levde de lyckliga i alla sina dagar och fick fru och femton barn,,fast kanske inte femton, är väl att ta i något  Men filmen får ändå ett godkänt av mig, men inte mycket mer.

Nu blir det väl strax att krypa i säng och se vad helgen har för skoj att bjuda på, Men det blir mest att ta det lugnt och naturligtvis se hockey imorgon då vi spelar mot Leksand, ska bli en intressant match att se  

En godnatts sömn önskar jag mig själv och eventuella nattsuddare,,tjingeling pling  

Godmorgon!

Nu skriver jag ett tidigt inlägg så här på morgonkvisten, som säkert ingen ens orkar läsa men jag känner bara att jag måste skriva av mig lite, det är en ganska allvarlig fråga som jag och min man diskuterade igår kväll.

Jag ska säga att jag har faktiskt kännt lite små bröstsmärtor ibland, men jag tror att det är nån yttre smärta och jag har kollat och inte sett några knölar eller så på mina bröst. Det kan ju bara vara så att ,man kan känna så nångång då man kommer upp i medelåldern och jag tror inte att det är någon fara, men det är klart nog kan man bli lite orolig och det är ju för att jag är ju inte så ung längre och jag vet att livet kan vara skört och hastigt ryckas bort när man minst anar det..

I allafall så pratade jag lite med min man igår om att jag kanske skulle gå och kolla upp mitt hjärta eftersom jag är hjärtoppererad sen liten, och det skulle ju inte skada att  kolla upp det.

Min älskade mamma dog ju då hon endast var 56 år och det var ju hjärtat då hon bara tvärdog en kväll så visst är jag lite småängslig ibland att det ska hända något liknande för mig. Det är ju bland annat därför jag så gärna vill gå ner i vikt.

I allafall så  började vi prata om just döden. Och hur det skulle kännas om den andra dog. Och han sa att han naturligtvis skulle bli jätteledsen och sörja ett bra tag, men sen skulle han nog gå vidare och hitta någon annan.

NU låter jag kanske lite egenyttig eller självisk men jag blev faktiskt lite ledsen, det är ju svårt för mig att tänka honom med någon annan och den känslan känns jättejobbig vi säger om det skulle ta slut mellan oss en dag...

När man gifter sig så heter det ju att man ska älska varandra tills döden skiljer oss åt, och sen betyder det ju rent ut att om den ena dör så är det ju helt fritt framför den ena att göra vad sjutton den vill. Och när man är död så vet man ju inte ens om vad som händer den andra för då är man ju borta från jordelivet. Men personligen tror jag fast jag inte är vidare kristen att man blir en ängel som vakar över det sina då man dör.

Och då är ju frågan om jag blev en ängel, vad skulle jag vilja se då? Jag skulle nog inte om jag ska vara helt ärlig med mig själv se min man och dotter lida resten av livet för att jag skulle vara död. Innerst inne skulle jag nog vilja att han skulle gå vidare och bli lycklig igen även om det skulle betyda att det fick bli utan mig. Men det är klart det gör ju ont att tänka på nu då jag lever och är frisk.

,Men det där samtalet gjorte mig ändå lite nedstämd men sen nu då jag tänkt på saken så vet jag att han har rätt.. jag vet ju inte heller hur jag skulle göra om någontong hände han, jag skulle också naturligtvis sörja och bli skitledsen för han känns ju som en del av mig, men sen vet jag ju inte om några år om jag skulle gå vidare med någon annan eller om jag skulle sörja och leva ensam resten av livet..

Jag har ju många närstående som faktiskt har dött så jag som säkert så många andra har ju fått uppleva döden från nära håll och det är ju fruktansvärt jobbigt. Men som då min mamma dog så jag sörjde ju ett bra tag och var jätteledsen, och minnet av henne lever fortfarande inom mig och likadant min mormor som var nästan som en mamma för mig många gånger då min mamma mådde psykikst dåligt, dom bär jag alltid inom mig, men jag har lärt mig att hantera sorgen och gå vidare i livet för att orka fortsätta..Och en fin vän till mig dog ju för ett bra tag sen..

Men jag tror det gäller att ta vara på det goda livet har att ge och inte tänka för mycket på dåliga saker, Lev och njut av det som livet har att ge även om det kanske kan kännas motigt och jobbigt många gånger..Så är livet en underbar gåva som man inte ska kasta bort tycker jag..

Det här blev ett rätt allvarligt och trist inlägg, men om nån har någon kommentar om det jag skrivit så tyck bara till. det skulle jag gärna vilja,,

Önskar eventuella läsare en superfin dag kram från mig.

Godmorgon!

Nu skriver jag ett tidigt inlägg så här på morgonkvisten, som säkert ingen ens orkar läsa men jag känner bara att jag måste skriva av mig lite, det är en ganska allvarlig fråga som jag och min man diskuterade igår kväll.

Jag ska säga att jag har faktiskt kännt lite små bröstsmärtor ibland, men jag tror att det är nån yttre smärta och jag har kollat och inte sett några knölar eller så på mina bröst. Det kan ju bara vara så att ,man kan känna så nångång då man kommer upp i medelåldern och jag tror inte att det är någon fara, men det är klart nog kan man bli lite orolig och det är ju för att jag är ju inte så ung längre och jag vet att livet kan vara skört och hastigt ryckas bort när man minst anar det..

I allafall så pratade jag lite med min man igår om att jag kanske skulle gå och kolla upp mitt hjärta eftersom jag är hjärtoppererad sen liten, och det skulle ju inte skada att  kolla upp det.

Min älskade mamma dog ju då hon endast var 56 år och det var ju hjärtat då hon bara tvärdog en kväll så visst är jag lite småängslig ibland att det ska hända något liknande för mig. Det är ju bland annat därför jag så gärna vill gå ner i vikt.

I allafall så  började vi prata om just döden. Och hur det skulle kännas om den andra dog. Och han sa att han naturligtvis skulle bli jätteledsen och sörja ett bra tag, men sen skulle han nog gå vidare och hitta någon annan.

NU låter jag kanske lite egenyttig eller självisk men jag blev faktiskt lite ledsen, det är ju svårt för mig att tänka honom med någon annan och den känslan känns jättejobbig vi säger om det skulle ta slut mellan oss en dag...

När man gifter sig så heter det ju att man ska älska varandra tills döden skiljer oss åt, och sen betyder det ju rent ut att om den ena dör så är det ju helt fritt framför den ena att göra vad sjutton den vill. Och när man är död så vet man ju inte ens om vad som händer den andra för då är man ju borta från jordelivet. Men personligen tror jag fast jag inte är vidare kristen att man blir en ängel som vakar över det sina då man dör.

Och då är ju frågan om jag blev en ängel, vad skulle jag vilja se då? Jag skulle nog inte om jag ska vara helt ärlig med mig själv se min man och dotter lida resten av livet för att jag skulle vara död. Innerst inne skulle jag nog vilja att han skulle gå vidare och bli lycklig igen även om det skulle betyda att det fick bli utan mig. Men det är klart det gör ju ont att tänka på nu då jag lever och är frisk.

,Men det där samtalet gjorte mig ändå lite nedstämd men sen nu då jag tänkt på saken så vet jag att han har rätt.. jag vet ju inte heller hur jag skulle göra om någontong hände han, jag skulle också naturligtvis sörja och bli skitledsen för han känns ju som en del av mig, men sen vet jag ju inte om några år om jag skulle gå vidare med någon annan eller om jag skulle sörja och leva ensam resten av livet..

Jag har ju många närstående som faktiskt har dött så jag som säkert så många andra har ju fått uppleva döden från nära håll och det är ju fruktansvärt jobbigt. Men som då min mamma dog så jag sörjde ju ett bra tag och var jätteledsen, och minnet av henne lever fortfarande inom mig och likadant min mormor som var nästan som en mamma för mig många gånger då min mamma mådde psykikst dåligt, dom bär jag alltid inom mig, men jag har lärt mig att hantera sorgen och gå vidare i livet för att orka fortsätta..Och en fin vän till mig dog ju för ett bra tag sen..

Men jag tror det gäller att ta vara på det goda livet har att ge och inte tänka för mycket på dåliga saker, Lev och njut av det som livet har att ge även om det kanske kan kännas motigt och jobbigt många gånger..Så är livet en underbar gåva som man inte ska kasta bort tycker jag..

Det här blev ett rätt allvarligt och trist inlägg, men om nån har någon kommentar om det jag skrivit så tyck bara till. det skulle jag gärna vilja,,

Önskar eventuella läsare en superfin dag kram från mig.

Godkväll eller kanske jag snarare ska säga godnatt !   

Ja då var den här kvällen förbi. Vet inte vart den har tagit vägen. På dagen hände inte speciellt mycket, jag tog en day off från träningen, jag kände att min kropp satte stopp från onsdagens hårda träning. Man måste ju inse sina begränsningar, eller hur? 

Men min träning börjar ge lite resultat på vågen och det är ju alltid kul. Jag har tränat hårt dom här två veckorna som jag har varit  utan jobb. Och sen har jag dessutom varit väldigt duktig med colan, har inte druckit nån på 6 dagar och det är rekord för mig faktiskt..Och sen har jag dessutom ätit lite mindre potioner och mer grönsaker och mycket vatten..Jag har bestämt mig för att under veckorna får vattenflaskan bli min nya vän eller lokan och jag ska unna mig cola på helgerna nåt glas.

Men nog om cocacolan nu..Sen var jag en sväng på arbetsförmedlingen idag och det var en vääldigt snabb sväng måste jag säga..Det var bara jag som kom dit, jag och min handläggare och den andra som var där konstaterade ganska snabbt att det inte var nån ide att ha nåt grupparbete då man bara är en person haha..Men jag ska dit imorgon och då ska jag träffa min handläggare, vi ska ta kontakt med chefen där jag praktiserat och höra om hon fortfarande är intresserad av att ge mig lönebidragsjobb där, ni kan ju hålla tummarna.

Sen om hon är det så blir det några veckors praktik, nog för att jag tycker att jag har haft nog med praktik, men min handläggare vill se hur jag klarar praktiken och vad ska göra och inte och sådär, och sen bedömmer han väl säkert också om det här verkligen är ett jobb för mig, han kan ju mycket väl tycka att det är för stressigt för mig, men vi får se, först gäller det bara att vänta tills imorgon först.

Om vi ska prata om något roligt så var ju hockeyn en verkligt kul match att gå på  Då vi slog ut hv med hela 5-0, jag och min man fick inte in resultaten vi tippat den här gången men det spelar mindre roll, kul bara med en så skön seger och jag tycker verkligen att Karlsson som stod i mål ikväll verkligen var värd att hålla nollan.

Vad jag däremot måste säga angående north powers agerande under matchen då det var tysta i säkert 15r min för att Rasmus Edström är utlånad till Björklöven nu, tycker jag är rätt barnsligt,,Jag måste medge att jag inte har fölljt den här revaliteten mellan oss och löven ordentligt, men varför ska vi bevara den i vår hockeykultur?

Nu låter jag kanske dum men vore det inte bättre om båda lagen slöt fred mellan varandra. Jag menar Rasmus behöver ju mer speltid och då är det ju bättre för honom att han får det och vad spelar det för roll att han får det i Björklöven? Det blir ju närmare för honom hem också..

Men dom som är äkta aikare från begynnelsernas tid kanske börjar hacka på mig och tycker att jag har helt fel  Men det gör ingenting, alla har ju rätt till sin åsikt, såväl som North Power också har det. Varför ska man egentligen gå och tycka illa om lagen som bor närmast, som löven, Luleå Hockey och Modo? Det är ju bara roligt om det är fler norrlandslag med i Shl, då blir det ju roligare tycker jag med mer derby..Glöm gammalt groll, gå vidare och var glad för vårt lag och våra framgångar som vi haft, och fortsätt stötta laget oavsett om dom skulle samarbeta med löven i fortsättningen eller inte. Men det är ju bara vad jag tycker som sagt andra får ju tycka annat..

Men nu är det dags att krypa till kojs snart,..Så en god natts sömn önskar jag eventuella läsare som orkar läsa detta efter klockan tolv på natten toodelo  

Godkväll!

Kände mig så glad nyss då jag var på väg hem, men se så snabbt saker kan ändras..Nu känner jag mig endast lite irriterat på en viss person i min närhet,..Jag menar hur svårt ska det vara att hålla tider? Eftersom hans stora intresse är just tåg så var han vid järnvägen och surrade med nån lokförare där, och jag ringde till honom och frågade honom om han inte kunde möta mig..Visst sa han så vänligt, och jag blev glad för jag gillar inte egentligen gå ensam i mörker..Och jag sa att bussen är nog framme om 10-15 minuter och han sa okej och vi bestämde var vi skulle mötas..Och sen då när jag var där så hade han inte hunnit gå dit och då hade det gått säkert 20-25 min..Jag ringde och frågade varför han inte kommit än och gissa då var han kvar på den där j-a järnvägen och han sa typ oj då är du redan framme..Han hörde säkert att jag var sur och vi sa hejdå och la på luren. Men vi ska väl reda upp det där då han kommer hem, som jag brukar säga ett äktenskap utan problem finns inte, och han har aldrig varit särskilt bra på det där med tider, även om han har bättrat sig en hel del, då jag har rent sagt att jag blev sur när han inte kan hålla tider. Jag säger inget om man kommer sent någongång ibland, jag menar det kan ju hända saker under vägen som gör att man blir sen, men annars försöker jag själv vara noga med att hålla den tid jag säger.

Men nog om det jag tror jag skriver om något roligare nu  Den här dagen har bara runnit iväg. Jag vaknade dumt nog halv åtta imorse och kunde inte somna om fast jag själv mycket väl skulle tycka om att ha en liten sovmorgon. Men då gick jag upp och duchade och sen la jag mig en stund och då somnade jag om ett par timmar och vaknade  halv tio.

Jag drömde en väldigt konstig dröm som jag vaknade av..Jag drömde att jag och min make fick en söt liten bebis, och redan efter nån månad kunde han gå, och jag fick panik då jag märkt att jag glömt att byta blöja på ungen. Sen följde bebin med oss på hockey, minns från drömmen att det var en derbymatch mellan AIk och luleå. Och när matchen var slut så försvann ungen och jag ropade och skrek och sprang efter den som en galning..Och på vägen mötte jag några luleåfanns och dom sa att det var en till match aik mot tyskland,,haha..Men jag hade ju inte tid att tänka på det då jag skulle leta reda på min unge.. Sen vaknade jag..Jag har drömt nåt liknande förut nångång, det är nog ett starkt tecken på att jag inte ska ha fler barn tror jag hahaha  

Iallafall så efter lite beslutsångest om jag skulle vara lat eller inte så for jag till gymmet,,Jag körde igenom mitt program och sen gick jag 60 min, jag måste säga att jag nästan hade håll i sidan, var ju ett tag sen jag gick så länge och dessutom då efter att redan ha kört det där programmet så hade jag enorm träningsvärk i bena efteråt.

Sen var jag hemma några timmar och gjorde ingenting ansträngande mer än att laga mat till kära familjen,

Vid sex for jag in igen då jag skulle på det där shabam. Det var faktiskt riktigt roligt, bra musik och man fick släppa loss ordentligt..Men det tar väl ett tag innan man lär sig hänga med i stegen och rörelserna, och det var ju ett tag sen jag dansade sist.

Jag visste egentligen inte att jag tyckte att det var roligt förrän nu..Visserligen så har jag ju varit ute en del i min ungdom och så och dansat disco och gått en buggkurs för nybörjare.  Men nån stjärna att dansa är jag inte men det var kul ändå att testa nåt nytt.

Men jag kände mina ben skakade lite då jag klev av bussen, jag tror det kändes att jag tränat två gånger idag..Men nu ska jag ta mig en snabbdusch till, den andra för idag och sen blir det väl att så smått gå och lägga sig.

Det har gått hyfsat bra med colan, men jag längtar till helgen då ska jag baske mig unna mig något glas eller två då jag  varit så dutkig i veckan,,det är jag väl värd, eller hur?   

MEn nu ska jag önska eventuella läsare en god nattsömn kram från "lilla" mig

Tjena!

Idag har det varit en rätt bra dag. Vad ju på  arbetsförmedlingen igår den där gruppträffen. Det var en ganska bra träff tycker jag fast vi bara var tre stycken. Och två handläggare, VI pratade mest jobb, fick veta att det finns över 3000 jobb i hela landet just nu, men inte alltför många i skellefteå tyvärr och det är såna jobb som inte jag kan söka heller för jag saknar kompetens till det.,Och tänk vad märkligt. Måltidsenheten verkar söka kockar, vet inte om det var kortare vikariat eller längre..Ni kan ju tänka er hur jävligt det kändes för mig att se dom där platsannonserna när jag vet att jag inte kan söka dom pågund av att jag just fått sparken från kommun efter 15 år.

Vi fick kolla på några av jobben och min handläggare var faktiskt hänsynsfull nog att inte slå upp nån av dom jobben. De flesta jobb kräver ju B-körkort och det har ju inte jag.

Fast ibland funderar jag på om det kanske skulle vara värt att ta körkort, men det är ju säkert svårare då man är äldre och som jag, jag har ju vissa inlärningsvårigheter och lägg där till ett superdåligt lokalsinne   Och dessutom kostar det ju minst 15000 papp och det är ju inget som man bara kan lägga upp på bordet direkt och säga här har ni, nu ska jag ta körkort direkt.. Och som det är nu så sätter jag min dotters körkort i främsta rummet och för det finns ju pengar som väl är.

Men jag tyckte ändå att jag fick ett hyfsat gott intryck av arbetsförmedlingen, jag menar de vill ju verkligen försöka få en att ge allt för att söka jobb. Dom finns ju där för att hjälpa och stötta vi som är arbetslösa, även om dom inte direkt kan säga här har du ett heltidsjobb som passar dig ypperligt väl, varsågod..Så går det ju inte riktigt till, man måste själv göra jobbet och dom kan ge hjälp och stöttning efter vägen...Fast jag förstår att dom har det rätt tufft då de ska hjälpa så många. Och vad jag förtår är akasse reglerna inte det bästa kanske och dom måste väl vara rätt hård mot den arbetsökande för att a-kassan kräver det, och man annars blir utan ersättning om man inte gör som arbetsförmedlingen vill och säger..Och det kan ju tyckas låta ganska grymt..jag menar alla vet ju hur svårt det är att hitta rätt jobb idag om man inte är lärare, sjuksköterska eller har körkort som många jobb kräver.

Men som sagt var vi ska ha nästa träff på torsdag och sen på fredag ska vi ha ett enskilt samtal med vår handläggare, och jag hoppas då att han har tänkt börja höra med chefen där jag har praktiserat och se om hon fortfarande vill anställa mig på lönebidrag,  

SÅ jag kommer att ligga rätt lågt med jobbsökandet tills jag vet vad som kommer att hända med det här jobbet..

MEn med min vanliga otur så antar jag att det inte blir något av det,,och då får jag söka vidare.

Sen besökte jag gymmet och det gick bra, Jag körde mitt program med maskinerna  och så gick jag 40 min på löpbandet, tyckte det fick räcka så. Sen köpte jag med mig en sallad hem från gymmet...

Och så var det ju hockey ikväll Aik.- Modo, och vi vann och kammade hem tre ytterligare poäng  

Men om jag ska bedömma matchen i sin helhet så tyckte jag att den var rätt trist och se på. Men aik gjorde det ändå bra som lyckades vinna med bara 1 enda mål..Och dom spelare vi har att tacka för det är ju naturligtvis Jocke Lindström och Markus Svensson i målet, han var ju suverän  Och ett bra försvarspel hade vi ju också, men annars tyckte jag som sagt var inte att själva matchen var mycket att skryta om, riktigt sömnpiller..Men modo gjorde det bra också, dom kämpade verkligen på.

Nu har jag börjat se en ny serie, den har ju egentligen lite Machahan och lilla huset på prärien stuk, och det är Dr.quinn..Kommer inte ihåg då serien gick nån gång på nittiotalet tror jag..Själva handlingen uspelar sig på 1800 talet, i början av det skulle jag tro. Hade förresten glömt hur snygg han är som spelar Sully  

Men nu ska jag sluta babbla för ikväll och gå och sova, sen får jag se vad dagen för med sig imorgon,,Jag vet i allafall att jag ska testa på shabam, eller vad hette på kvällen, nån sorts dans..Ska bli spännande och se hur det går..Men nu ska jag hjula i säng natti natti  

Godkväll!

ja då har det passerat ännu en dag utan cola är inne på dag tre nu och det har kännts hyfsat bra. Idag har jag hållit igång rätt bra. Steg upp vid halv tio snåret, hade lite svårt att sova för astman, SÅ då var det ju lika bra att stiga upp och ducha och sen blev det något så enkelt och lätt som  soppa till lunch.

Sen for jag in på friskvårdskompaniet. Jag måste säga att det är ett jättebra gym och träna på, och hur trevlig personal som helst, Jag körde lite maskiner innan spinningen skulle börja s¨körde en magmaskin som var lite svår. DÅ kom en av dom som jobbar där, en rikitig snygging by the way, jag är ju gift men titta pyttelitte  får man ju alltid göra  I allafall så kom han fram och frågade mig om han fick hjälpa mig med den där maskinen och visa mig så jag gjorde rätt, och det fick han mer än gärna göra. Sen då jag väl hajat hur den fungerat så sa han att det är bara att du  säger till om du om det är någon annan maskin du har problem med, det är  det vi är till för, riktikgt snällt att säga så, Det är inte riktigt vad jag är van från mitt förra gym.

Sen klockan tolv började mitt spinningspass och jag konstaterade ganska snabbt att det där passet var bra mycket tuffare än det jag körde i onsdags. Det var mycket upp och stå och höj motståndet. Det var en trevlig instruktör hon var väldigt mån med att säga att du behöver inte ta i hårdare än du orkar, för jag vill inte skrämma bort dig. Men jag kämpade på och gjorde alla bitar och vilade inte en enda gång. Jag konstaterade att jag har en ganska bra kondiion i allafall, all tid som jag har tillbringat på gymmet före sommaren har gett sitt resultat även fast jag inte just har gått ner nåt särskilt i vikt, men kondition det är i allafall något jag kan skryta med att jag har  

Och det känns ju bra, jag menar jag är ju trots allt över fyrtio. Så då är det säkert bra inför ålderdommen som kommer så småningom att ha en bra grundkondision så man orkar mer.

Jag gick till och med på en promenad med mina bungypumps nu på kvällen runt samhället som är ca 3 kilometer. Så gick jag på affärn och handlade lite småsaker och inga sötsaker eller annan cola eller läsk hamnade i ryggsäcken, bara det jag verkligen skulle handla, och det är ju en seger bara det för mig  

Imorgon har jag det där grupptjosan som arbetsförmedlingen har klockan 10 så då blir det inte någon sovmorgon för mig. Sen imorgon afton så har jag bokat in mig på ett ytterligare pass på zumban, hoppas det går lite bättre då, nå mycket sämre än det gick förra gången lär det väl knappast kunna gå, fast man vet ju aldrig  

Det var förresten en karl som började prata med mig då jag satt och väntade på bussen..Stackarn hade ramlat och brytit handleden, och oturligt nog så var han ju högerhänt och det var den han hade brytit. Han sa att det var jättejobbigt att göra saker med vänster hand då han inte är van vid det. Jag tyckte synd om honom, jag kan tänka mig hur jobbigt det måste vara, jag vet själv jag har prövat nångång att skriva med vänster hand och det blir så gott som omöjligt att läsa.. Och vi sa sen att tänk om det varit båda händerna, då skulle man ju vara helt handikappad och inte ens kunna gå på toa själv eller äta eller någonting.

SÅ jag tänker att man verkligen får uppskatta det man har, även om jag just nu inget jobb har än så är jag i allafall hel och frisk och har mat¨på bordet varje dag. Och det är inte alltid lätt att tänka på det sakerna då man kanske befinner sig mitt i en skitjobbig situation eller då allt känns riktigt trist och jobbigt..Inte är det alltid man då tänker, men jag är i allafall frisk och har tak över huvudet..Men det är i allafall ett litet ljus i mörkret, några pyttesmå ljusglimtar att ta vara på..Och som jag brukar säga då man befinner sig riktigt nere i botten så kan det knappast bli mycket värre, bara bättre.

Men nu känner jag det tar slut i ordförådet för ikväll, och jag vill önska eventuella läsare en god fortsättning på kvällen,,tjingeling