Godkväll!

Få se hur det går att blogga nu med vänster ringfinger inlindat i bandage. Jag har varit på vårdcentralen med fingret nu, och det visade sig att det inte verkade vara fingret som sjuksköterskan var mest bekymrad över, det var handleden. Då hon tog av mitt förband så visade sig det att det kommit att bli köttsår där brännskadan är. HOn frågade hur länge jag gått med det här och jag sa sen i torsdags. Hon tyckte nog jag skulle kommit tidigare, hon frågade om jag inte haft ont i handleden, och lite ont har jag ju haft men inte så farligt ändå.

Så nu är jag inlindad med bandage både runt handleden och mitt finger, hon sa att jag skulle tillbaka imorgon för att kolla så det inte blir infekterat.

Jag hoppas verkligen jag kan jobba på onsdag, jag vill inte börja min provanställning med sjukfrånvaro, detger ju inget vidare bra intryck.

Men som det är nu så kan jag inte jobba, hon sa att jag måste hålla armen så mycket i stillhet som möjligt ikväll och jag får inte duscha heller så jag inte blöter ner bandaget, det känns förjäkligt.

Varför ska jag jämt ha sån otur? Jag trivs ju på mitt jobb och jag vill ju vara där och jag trivs som bra som fan med mina arbetskompisar också, de är så himla goa. Min kollega sa att jag egentligen inte borde ha farit till jobbet alls idag utan till vårdcentralen direkt då hon såg mitt finger.

Kändes inte kul alls att ringa till min chef heller och sjukskriva mig i morgon..

Sen tänkte jag att jag kanske skulle se en sorglig film för att känna mig bättre, och tänka att det finns ju alltid dom som har det värre än mig själv...Men tror ni det hjälpte? Nix, jag tycker fortfarande synd om mig själv, och jag vill fortfarande börja jobba på onsdag.Men filmen var iallafall helt sevärd, the inpossible, hette den en verklighetsbaserad berättelse som överllevde den hemska stunamien som drabbade  sydostasien 2004, intressant var det att följa familjens kamp för att överleva

Men min gulliga kollega ringde hon tror att det är andra eller tredje klassens brännskador som jag har fått, så vi får väl se vad som sägs. Om någon skulle ha någonting uppmuntrande till mig att säga, så skulle det vara trevligt att höra så kanske jag skulle bli gladare..En varm kram önskar jag eventuella läsare  

Godkväll!

Jag sitter här nu och skriver och känner mig lite smådeppig så här på kvällskvisten. Delvis så har vi nu bara en katt Molly, vår kisse Alice gick inte ihop med Molly heller. Hon bet henne i nacken så hon fick ett sår och jagade henne så hon blev så rädd. Vi har kommit fram till att Molly förmodligen trivs bäst som ensamkatt där hon får lugn och ro. Och eftersom Molly är äldst, hon är ju fem år den gamla damen så blir det hon som får vara kvar, hur fästa vi än är med Alice, Men förhoppningsvis så kommer hon till ett bra hem, till vår fine kompis. Frågan är bara hur hon kommer överens med hans katt, men han är säkert bättre på att försvara sig. Och om det här funkar så vet vi ju att vi kan komma och hälsa på Alice när vi känner det och se hur hon har det  

En annan sak som jag är orolig över är mitt finger som troligen har blivit infekterat efter  att jag brände mig i torsdags på vattenbaden. Både min man och mina kompisar tycker att jag ska fara in till akuten eller vårdcentralen och kolla upp det, för jag vet ju att en infektion kan om man har väldigt otur leda till blodförgiftning..Men jag ska höra med min arbetskollega först och se vad hon säger, tycker hon att jag ska fara in med såret så ska jag väl göra det. Men jag vill ju inte vara borta från jobbet i onödan.

Annars har det varit en riktigt trevlig kväll, vår fine vän har varit här och vi har sett en rysare, den var faktiskt riktigt bra och lite krypande småotäck sådär, men det var faktiskt en av dom bästa rysare jag sett på bra länge, det är en  verklighetsbaserad berättelse och filmen heter The Conjuring, som jag starkt rekomenderar  

Sen käkade vi och vi bjöd på stekta kotletter, klyftpotatis och sås. Den höll på att bli totalt kaos, men jag lyckades rädda den , så till slut blev den riktigt god ändå 

Sen spelade vi kort och jag vann inte en enda gång, men jag fick åtminstone äran att nolla grabbarna, det får man ju göra om man får fyrtal, och jag fick dessutom det bästa fyrtalet, ess,,men inte hjälpte det, men jag blev inte särskilt bitter  

Jag beklagar texten, det har blivit lite tjall med texten men det är inte så mycket att göra åt det..

Men nu blir det snart dags att gå och sova, ska linda om handleden imorgon, men den ser då bättre ut än fingret i allafall..

Jag önskar eventuella läsare en kanonfin kväll, tjingeling    

Godkväll!

Ja då var denna lördag slut snart och det är inte mycket man kan göra åt det, så är det med helger dom flyger sin kos   Men jag har haft en riktigt trevlig dag måste jag säga. Först tog jag en hyfsad sovmorgon och det var riktigt skönt.

Sen vägde jag mig och jag blev väldigt förvånad och happy då jag såg talet 86,5 på vågen, det känns så himla roligt att det äntligen börjar ge lite resultat efter allt slit och kämpande. Jag är ju en rätt tjurig  person som inte ger upp i första taget.

Sen efter en sopplunch, inte dock kycklingsoppa utan en vanlig hederlig minestronesoppa och smörgås så bar det iväg till stan en sväng.  Jag var blandannat till hemmakväll och hyrde tre filmer jag tänkte plöja igenom. Den första filmen såg vi redan nu efter melodifestivalen, och den här gången har jag inte särskilt mycket att säga om den, skakar bara lätt på huvudet  Sen en skräckfilm och en liten snyftare, hon som stod i kassan sa jag hade då verkligen valt filmer i olika shangrar, och det stämmer ju, ingen är den andra lik om vi säger så. Hon föreslog att jag skulle se familjetrippen sist för att jag skulle må bättre då jag sett klart dom andra två filmerna, hihi  

Men hockeyn var förstås en riktigt trevlig tillställning då Aik hade lekstuga med hv och körde över dom med hela 4-1, och jag säger bara Oskar möller, Jocke Lindström, Viktor Arvidsson, och hela laget så tackar jag och bugar för underhållningen.

Men nu ska ni få höra något märkligt, Då jag och min dotter satt på bussen på väg hem så lyssnade vi på musik, och jag lyssnade på den här låten med Phil Collins, your be in my heart. Och den låten har jag hört tusen gånger, så den är inte ny direkt, jag tycker det är en sån fin text till låten och jag började tänka på Calle.

Iallafall så kände jag mig först jätteledsen, jag var på vippen att börja storjuta där i bussen. Men sen kände jag en plötslig lugn och värme inom mig, det kändes nästan som om han fanns där hos mig, hur underligt det än kan låta, och sen kände jag mig helt plötsligt inte ledsen längre, det gick över som i ett trollslag, Det var som att han ville säga, var inte ledsen jag har det bra där jag är nu. Sen blev jag nästan lite rädd och slutade tänka på honom och då blev allt som vanligt igen. Jag berättade om den här händelsen för min fina vän och hon trodde att jag haft ett sk möte, men det känns konstigt..Jag är ju inte den person som är så särsklilt mottaglig för sånt, och hon  skrev att det före jag skickade mitt sms hade hon hört att det knackade på skrivbordet, hon hade först trott att det var grannen, men det var det inte. Märkligt samanträffande eller hur? Han har ju varit hos henne tidigare..Jag frågade henne om hon inte blev rädd då det hände det där, men hon svarade att hon är så van vid såna där saker så hon blir inte rädd, mest bara nyfiken på vad det kan vara, och det var inte heller hennes djur, hon tror att det kanske kan vara han som medelar sig via henne..Men som sagt det där får vi aldrig svaren på exakt vad det är, men hon tyckte ändå att jag ska lita på min känsla och på vad jag tror, och så kan ju andra tycka att det är konstigt, och det är det ju också, väldigt ovanligt i allafall för mig som inte är van sånt där. Och jag har ju hört den där låten många gånger men aldrig kännt på det viset tidigare. Ni som läser det här tycker säkert att jag är helt tokig, men då får ni som tycker det göra det  Vem har sagt att man alltid ska vara normal och följa alla riktlinjer och regler som finns, typ att så här är det, detta är rena fakta och det här finns, och det här finns inte..Jag börjar faktiskt tro att det mesta som sker här i livet är helt möjligt, det händer faktiskt ofta saker som vi inte kan förklara av någon anledning, och då kan man ju helt enkelt välja själv om man väljer att tro på det eller inte  

Godkväll!

Idag har det varit en riktigt ös på jobbet måste jag säga, vi var bara två stycken plus en yngre praktikant, men det flöt på rätt bra ändå, alla fick då sin mat och jag tror nog dom flesta blev nöjda  Vi hade några utländska gäster idag som pratade Engelska, och jag måste nog säga att jag måste nog bättra på den lite tror jag

Jag funderar allvarligt på om jag har blivit sjuk, jag brukar ju alltid unna mig en dricka till lunchen på fredagar, bara för att det ska kännas lite trevligare och fira in helgen.  Men jag glömde konstigt nog bort det och tog som vanligt vatten, och min jobbarkompis tittade på mig och  sa, men du brukar ju dricka en dricka varje fredag. Ja, visst ja sa jag och så gick jag , och hämtade en och kaffe åt dom som satt vid vårt bort för att vara snäll  Det här är kanske ett allvarligt tecken på att jag håller på att bli senildement...

Har varit riktigt trött ikväll och jag måste säga att den här kvällen inte har varit någon höjdare, men det kan väl inte alla kvällar vara, mitt humör har väl inte varit på topp direkt, men nu känns det lite bättre. Det blir nog bra imorgon då jag får sova ut ordentligt.

Få se om det blir någon gymträning. Till veckan måste jag försöka boka in nåt shabam pass igen, fast egentligen tyckte jag inte att det nya programmet inte är riktigt lika bra. Fast det kanske beror på att jag inte riktigt hänger  med en i det, jag har ju bara testat det en gång.

Jag beklagade mig ikväll för min dotter att jag hade ont i fingret pågrund av att jag ju har bränt mig ganska mycket och en blåsa har spruckit så det svider lite. Fast hon tyckte inte synd om mig, hon sa bara att det finns ju dom som inte ens har någon hand och kanske har borta ett ben eller en arm. Hon hade rätt i det, varför ska man egentligen sitta och beklaga sig över småsaker fast det finns andra som har det så mycket värre.

Men det ligger väl i naturens gång, det finns alltid något att klaga på, är det inte att man har ont någonstans så klagar vi på vädret, och säger typ att oj vad det blåser kallt och det är typ -20 ute brr, och fan det spöregnar ute..Och vad man kanske  inte tänker just då på är att det finns dom som har -30-40 grader kallt och dom som går i öknen någonstans och håller på att törsta ihjäl för dom blir upphettade av solen. Men så är det alltid, det finns alltid dom som har det värre än en själv, men ibland måste man bara få klaga lite, lite även om kanske andra tycker det är just bara struntsaker. Men alla har ju sina problem, mer eller mindre och för en själv är det kanske stort just då och då kan det ju vara skönt någongång att klaga och hoppas på att få lite medlidande, och även fast det alltid finns dom som har det värre så tycker jag i allafall ens egna problem också är viktiga  

Men nu tänkte jag avrunda för ikväll och hoppas att morgondagen blir bättre och att jag känner mig på bättre humör och jag önskar mina eventuella läsare en supernice avslutning på fredagskvällen  

Godkväll!

Eller kanske jag skulle skriva godnatt, jag ska ju snart änå i säng strax. Jag vad ska jag egentligen skriva om den här dan? Dubbelkaos?  

Det gick jättebra på morgonen, tills jag fick ett mindre trevligt samtal. Men jag ska nog inte skriva så mycket om det, annat än att det finns personer som gör allting för att skydda sig själv oavsett om det drabbar någon annan. En person som inte ens kan erkänna vad han eller hon sagt, är väl för lågt? Om den här personen frågar mig och ber mig säga vad jag sa så ska jag bara lugnt säga, du vet väl ändå själv vad du sa, det behöver väl inte jag berätta en gång till ? Jag accepterar helt enkelt inte vilket skit som helst, nån gång måste man slå näven i bordet och säga ifrån.

Även om det så skulle leda till att min provanstälning ryker så tänker jag bara inte acceptera allting och säga ja och amen. Jag har förstått att man ska ha ganska mycket skinn på näsan för att klara det här jobbet, det är nog inte bra om man är för svag och inte vågar säga ifrån.

Sen brände jag mig som fan då jag skulle öppna locken till värmebaden. Jag brände handleden och ett finger så jag fick blåsor, men jag får väl helt enkelt skylla mig själv då jag är så himla klumpig.

Men jag fick låna salva av en snäll människa som jobbar på stället , och ett slags bandage som jag har runt handleden så det känns bättre i allafall, så jag borde klara av att jobba imorgon som vanligt förutom att jag väl får ta det lite lugnt i disken och inte blöta ner bandaget alltför mycket.

Innan han kom och hjälpte mig var jag lite orolig att jag var tvungen att fara till akuten om läget skulle förvärras. Men jag sa till min kollega, jag vägrar fara till akuten, jag ska på hockeyn ikväll  

Och det var en hyfsat bra match vi fick se också, aik kämpade verkligen på. Och domarinsatsen ikväll tyckte jag var långt under sandlådenvå Även fast han var snäll och tog lite utvisningar för Örebro i slutet. Men vi vann ändå, och kul att Oskar Möller fick bli hjälte med tre mål  

Soppadieten blev avbryten idag, jag kände mig alldeles för stressad för att ät nån soppa. Jag ska erkänna att dieter inte direkt är min starka sida. Men jag klarade i allafall tre dagar och gick ner 3 hg, Sen ska jag väl försöka börja om  igen, eller vi får se,,kanske...Jag kan säga så här att jag blev riktigt less på kycklingsoppa efter tre dagar. Men jag funderar på att pröva grönsaksoppan..Men ja,,Soppa är livet, eller hur var det nu?

Men nu blir det  iallafall sängen efter det här trista inlägget, todeloo   

Godkväll!

Tänkte skriva några rader nu innan jag susar i säng. Har varit riktigt trött nu ikväll, hade lite ont i ryggen nu då jag stått och stekt fläsk för glatta livet idag. Det var inte så kul idag, rökigt och flottigare än vanligt. Jag tror jag rengjorde glasögonen tre gånger för att överhuvudtaget kunna se något  

Nackdelen med glasögon är ju att det kommer fett på dom och då kan det vara så gott som omöjligt att se. Och svårt är det att se utan också eftersom mina ögon nu har vant sig vid dem.

En polare sa till mig då jag funderade hur jag klarat mig utan glasögon så länge då jag ser så pass dåligt med vänster öga, han sa att det beror på att jag har ansträngt just det ögat automatiskt under en längre tid. Och sen nu då jag har glasögon så slappnar jag ju av och då går det nästan inte att se utan, det är märkligt sånt där vad kroppen gör så utan att man ens tänker på det själv, och allt det för att jag var så himla envis och dum och ville inte ta tag i problemet förrän det blev akut nödvändigt.

Annars har det varit en lugn kväll, har fått varorna från icamaxi nu. Och himlars så bekvämt det. Nu får ju folk tycka vad dom vill, att jag är lat som inte går på affären och storhandlar. Men jag kan faktiskt påpeka att jag inte är särskilt lat  Förutom att jag går och står hela dagarna på jobbet så är jag ju då och då på gymmet och tränar så gott jag hinner.

Nu har jag förresten prövat den där soppan för andra dagen i rad, men denna gång blev den dock inte god, jag skulle ha andvänt decilitermått, den blev för tok för blaskig, så den var inte särskilt mättande.

Men jag klarade mig ändå hyfsat, jag åt frukost typ fem halv sex, och sen åt jag ingenting förrän halv två, fast det kändes nästan lite väl länge. Jag måste nog helst ha något slags mellanmål,

Imorgon tror jag att jag ska ha en ev det kalla sopporna som jag kan dricka på stående fot, det vore ju synd om jag svimmade, bara för att jag är så tjurig och ska testa dom där eländiga sopporna  

Hockeyn var väl sådär ikväll, men vi brukar ju ha rätt svårt mot Växjö, det är ju inte utan anledning som dom ligger där dom gör i tabellen. Jag brukar säga att de är ett sk inköpt lag, mycket uländska spelare, men det tjänar dom ju på tydligen. Men två poäng fick vi ju med oss ändå och jag måste säga att Jimmie Erikssons mål var kanonsnyggt  

Jag ser förresten att fler läsare börjar hitta hit till bloggen, och det är roligt. Ett bra tag har jag haft typ fyra-fem besökare som max per dag och det känns ju kul att inte bara skriva för mig själv, då hade jag ju lika gärna kunnat skriva dagbok som jag gjorde förr i tiden  Men som sagt var det här är ju en ganska anonym blogg och det är kanske inte så lätt att hitta hit då, förutom ni som har mig på fb, jag gissar att de mesta av mina läsare kommer därifrån och kanske en och annan kompis. Men så länge jag tycker det är roligt att skriva på bloggen så kommer jag att fortsätta , även om jag så skulle ha noll besökare per dag.

Jag funderar på varför jag och säkert är jag inte ensam om det skjuter upp saker som ska göras. Det kan vara småsaker, som att ringa en vän, läsa färdigt en bok, eller skriva på min bok eller vad som helst. Oftast det här ordet sen, tänker man ju finns alltid. Men en dag kommer det ju en tid då det inte finns något mer sen. En dag är det för sent till att göra alla dom där sakerna som man ofta skjuter upp till framtiden. Men det är väl så man tar ju förgivet att det finns hur mycket tid som helst att ta igen saker på, men det gör det kanske inte alltid.

Jag tänker på Calle tex, han hade säkert massor med saker som han och hans sambo planerat göra, han tänkte säkert på imorgon ska jag göra det och det, och sen om två månader gör jag det, och sen blev det aldrig av för då dog han ju som ni ju vet.

Och även min kompis som dog, vi hade ju planerat att vi skulle träffas igen, vi drog ut på tiden och saker kom ivägen och till sist när vi väl skulle bestämma ett datum dog hon..

Nu låter jag kanske rå, men jag tror inte på att det i längden är bra att skjuta upp saker, men samtigt så tror jag inte heller man ska känna sig pressad över att man en dag kan dö hastigt och lustigt..Nä, det bästa är kanske att ta dagen som den kommer, leva här och nu och göra det man känner för just då, och så tar man tag i de saker man tycker är viktiga här och nu   Det finns tyvär inget facit man kan gå efter, som säger att om jag hade gjort den här saken innan så hade det kanske blivit så här, eller om jag valt det här i stället för den här saken så hade mitt liv kanske sett annorlunda ut, det är ju någonting som vi aldrig fått veta..

Jag kan ju tex aldrig veta om jag verkligen gjort rätt som satsat på det här jobbet, det är ju inte säkert att det här leder till någon tillvidareanställning, jag får ju aldrig veta om det blivit bättre om jag sökt praktik någon annanstans. Men jag vet bara att jag trivs med det här jobbet här och nu och sen får jag se vart det leder, det finns ingen som kan säga om jag gjort rätt eller fel val, jag vet bara att jag trivs där jag är nu och vill fortsätta som det känns nu  

Men nu ska jag inte trötta ut er mer för den här gången, det här inlägget blev nog lite rörigt, men ni förstår kanske ändå på ett ungefär hur jag tänker, kanske..

Godkväll!

Nu har jag jobbat min första betalda dag, och det kändes riktigt bra  Fast tråkigt nog så kommer inte min första lön förrän i slutet av Mars eftersom dom har en månad i efterskott, men jag klarar mig ju ändå bra fram till dess så det ska inte vara några större problem. Det har varit en ganska lugn dag på jobbet.

Jag har prövat att äta soppa till lunch idag, en särskild dietsoppa som jag köpt på gymmet som tydligen ska vara bra om man vill gå ner i vikt.Den här smaken var riktigt god en med kycklingsoppa, men det är ganska dyrt så jag har bara köpt för några dagar, jag tänker inte byta ut alla mål utan bara två mål om dagen frukost och lunch.

Man håller sig hyfsat mätt på den, men jag åt en sallad till också till lunch bara för att jag skulle ha något att tugga på. Men jag kan inte förneka att jag var bra sugen då jag laddade upp gokakor inför morgondagen. En väldigt elak röst inom mig sa, ät den där jävla kakan Åsa, en enda kaka gör inget, men jag lyckades motstå  Det kommer att bli problem med soppan då det är god mat på jobbet, men en vecka eller så ska jag väl stå ut, jag är bara nyfiken på och se om dom där svindyra sopporna verkligen är värd det dyra priset.

Ikväll var det tänkt att varorna jag beställt från icamaxi skulle komma, men det gjorde dom inte för det hade blivit något strul med beställningen, och jag sa att det var då inte helt omöjligt att det var jag som gjort fel, men han jag pratade med var så gullig och sa att dom skulle fixa det till imorgon och ringa mig imorgon bitti, han sa att du är inte den första som det blir fel för då man beställer första gången.

Och otroligt, idag gjorte jag inte bort mig, jag kom på att det är riktigt bra om jag är tyst, det går så väldans bra om man bara säger hej och inte en massa onödigt annat tjafs  Ibland kan det hoppa grodor från min mun, hur många gånger har man inte hört det där utrycket, tänk först, tala sen, det är nämligen riktigt bra fast det är inte alltid det funkar då det gäller mig  

Det är faktiskt ganska pinsamt ibland då jag kommer på själv, oj vad sa jag nu för skit då? Men det är v äl något jag får försöka tänka på, men något guds barn lär jag nog aldrig bli  

TÄnk vad det finns snälla människor, dom jag brukar åka med på morgonen må och fre till jobbet, min jobbarkompis dotters kille erbjöd sig bara så där vänligt att han skulle kolla upp min dator, då jag berättade att jag hade strul med den. Han är tydligen något slags datorgeni som jag förstått. Det var verkligen snällt av honom att erbrjuda sig. Men då blir jag utan dator en helg men det ska jag nog överleva,.Hellre det än att stå ut med det här gamla skrället som den är nu.

Men nu ska jag hoppa in i duschen och sen blir det lite Beverly Hills 90210,,tordeloo  

Ja då var det måndag snart igen då, tänk att det känns lika trist varenda gång som helgen är över, men vad ska man göra? Tiden kan ju ingen stoppa, oavsett hur mycket man vill det, om man inte skulle av någon mysko anledning råka ha en tidsmaskin i närheten förstås  

Imorgon börjar min provanställning, nu är äntligen alla papper och allting klart, och sen får vi väl se hur det går, men jag ska då göra mitt bästa i allafall för att jag ska få vara kvar. Jag kan inte mer än göra mitt bästa och jobba som jag gjort hitills.

Igår var en rätt lugn och skön dag. Jag var på gymmet, och sen såg vi lite hockey, och det är ju kul som vanligt, märk väl lite extra kul då vi vinner.

Och sen var det ju årets första upplaga av Melodifestivalen. Men jag måste säga att jag blev grymt besviken över underhållningen och kvallan, det var mest bara en massa prat och tjafs tyckte jag, ingen riktig underhållning. Låtarna var väl sådär, men jag tyckte nog att Yihio eller vad han nu heter var bäst. Den andra tjeja som gick vidare gick väl an att höra på, men på scenen tyckte jag att hon var stel och tråkig som en dörrmatta, det kändes ungefär som om hon stod på en begravning och sjöng i sin svarta klänning. Men det är ju min åsikt  

Han som jag skrev om/till igår kväll tog åt sig rejält av det jag skrev och bad så mycket om ursäkt och lovade bättring. Och eftersom jag i grund och botten är en förlåtande person så förlät jag honom.

Jag vill hellre ge personer en chans till eller två, det är ju också bra att kunna förlåta och gå vidare- Om jag hade gjort något som jag ångrar eller så skulle jag bli hemskt glad själv om jag fick en andra chans till gottgörelse.

Men hädanefter tänker jag defenitivt höja hyran och villkoren för energitjuvarna, helt klart. Jag måste säga att det kändes riktigt skönt att få säga ifrån, och visa både för mig själv eller andra att här är jag, och jag tolererar inte vilket skit som helst. Och det är något jag tänker fortsätta med..

Jag känner att jag mer och  mer börjar komma  underfund med vad jag är för slags person, och hurdan jag vill vara- Det kanske är en av fördelarna med att bli äldre? Man får mer tid att hitta sig själv, och det är ju en viktig grej så att man ska kunna må så bra som möjligt.

Och en sak jag kommit fram till är att jag vill fortsätta vara mig själv, och duger jag inte som jag är för någon så får det helt enkelt vara. Jag är ingen kopia av någon, eller sån som alla önskar att jag skulle vara, jag är helt enkelt mig själv med alla mina styrkor och svagheter.

Idag har jag förresten varit på stan med dotter, det var trevligt, det blev en snabb sväng bara vi gick och fikade och kikade lite i affärer, och sen gick vi och tränade.

Har blivit en hel del tränande i helgen, och det är bra så länge jag lyckas hålla i det..Jag tänker inte ge upp i det här fallet, och inte i något annat heller för den delen..

Som jag brukar säga, ge inte upp, någonstans i mörkret finns alltid ett ljus, i vissa fall får man helt enkelt leta länge för att hitta det, men det finns och ljuset brinner för oss alla oavsett vad som händer i just ditt liv