Ja då är det klart då att Aik är svenska mästare för andra året i rad, ett stort grattis till  grabbarna, som dom har kämpat hela säsongen, och jag har haft äran att följa varenda match, på plats och få uppleva den fina stämmningen som varit i ladan  Och bortamatcherna har ju naturligtvis följts från tevesoffan. Så jag är väldigt nöjd med denna säsongen, och kul att vi har haft råd att ha säsongskort, det är ju inte direkt billigt. Slutspelet ingår ju inte i grundserien så det ska bli intressant att se vad räkningen på slutspelet kommer att bli, vi räknar någonstans mellan 3-3500, det är ju inte billigt direkt, men väl värt varenda krona  Så får vi väl se nu hur det blir nästa säsong, men det får man se då.

Annars har jag inte gjort speciellt mycket, varit en sväng på gymmet, och gått 70 min på löpbandet, det var jobbigt, hade fullt sjå med att ta mig till och från bussen sen.

Jag har tänkt en hel del idag, på varför jag har lite svårt för att få nya vänner, problemet grundar nog till stor del att jag har satt någon sorts osynlig gräns inom mig som säger hit men inte längre. En av anledningarna är väl att jag är rädd för att bli sårad, det har ju hänt så mycket i mitt liv, folk har dött som stått mig nära, och kompisar som jag har trott varit mina kompisar har inte varit det, jag syftar blandannat på min senaste, han jag bad dra åt helvete.

Och sen har det varit så att då jag väl lärt känna någon ny så har det bara kanske blivit så att vi träffats några gånger och sen har den påbörjade vänskapen runnit ur sanden..

Och jag har tänkt mycket på att det kanske beror på att jag är tråkig eller så. Jag diskuterade saken med en vän en gång och r hon sa, behöver det inte vara. Men ibland kan man helt enkelt märka ganska fort att det inte stämmer helt enkelt, sk kemin emellan. Man märker ju ganska snabbt med den man träffar om man verkligen kan diskutera allting, eller om det bara handlar om ytliga saker som väder och vind, en sån vänskap kan ju ganska snabbt rinna ur sanden.

Men det har väl gjort lite att jag har dragit mig undan för att skydda mig själv lite. Och jag är också en sån som är rädd för att tränga mig på liksom, jag tänker att den här personen har verkligen mycket runt omkring sig och har väldigt fullt upp, och då har det  blivit så att jag har dragit mig undan automatiskt, Det sista jag vill är ju att folk ska tycka att jag är jobbig och för påträngande, då är det ju lättare att dra sig undan.

Jag kan ta ett annat exempel jag lärde känna en praktikant från jobbet, och jag tyckte väl att vi kom rätt bra överens och hon började fråga mig om vi kanske skulle gå och fika eller nåt sånt, och vi bytte nr..Men sen visade sig då hon bytte ställe då var hon inte intresserad av nån vidare kontakt,..Hon slutade helt enkelt höra av sig och då orkade jag inte bry mig mer. Varför ska man lägga energi på nån som är så lite intresserad?

Men egentligen ska jag inte klaga, jag har vänner..Så jag är inte ensam.,Men och lära känna nya är en helt annan sak,,

Men det hör väl livet till att bli sårad ibland, det är väl törnar man får ta..Vågar man inte chansa så vinner man inget heller..

Och jag är själv dålig på att höra av mig till mina vänner, jag kan vara så dum och tänka ibland att jag är rädd för att störa och tänker nu har dom väl annat för sig..Men då kan man ju undra vad som egentligen är problemet,,Jag menar har inte vännen jag ringer tid, så kan man ju höras senare..Likadant om jag inte har tid så säger jag bara att du kan ju ringa lite senare,,Så farligt är det ju inte egentligen..  

Godkväll!

Det här har verkligen varit en lugn påskdag måste jag säga, har inte gjort ett enda skit och det är faktiskt rätt skönt ibland, även om jag stundtals blev lite rastlös  Jag har gått i morgonrock hela eftermiddagen, och jag skulle ju ingenstans så då var det ju inget problem och inte nå främmande väntade vi ju heller idag.

Och nu är det bara en dag kvar av den sköna ledigheten, men imorgon så blir det nog förmodligen gymmet, eller inte bara förmodligen det måste bli det efter allt påskgodis och annat gott som jag utan större dåligt samvete har proppat i mig under helgen, och allt annat gott också, har säkert gått upp dom därt 7 hg jag gått ner nu under veckan, men det är väl bara att ta nya tag och kämpa på. Tur är ju ändå att jag trivs så bra på mitt nya gym så det känns mest bara roligt då jag väl far dit.

Jag har tänkt pröva på deras shabam också, kanske jag rent av ska göra slag i saken och boka ett pass på onsdag om det finns platser kvar.

Jag har hunnit läsa en hel del idag också i min nya bok, den är jättebra faktiskt. Den handlar om två systrar, den ena är ledsen för att hennes pojkvän inte ville gifta sig med henne, hon trodde att hon var lyckligt gift i ungefär en minut som hon inbillade sig, och hon hade gått och köpt ring åt honom, sen dumpadade hon honom, och den andra systern ligger mitt i en skilsmässa, och är inte det minsta sugen på att gifta sig alls   Jag tycker den här författaren Sophie Kinsella skriver sina böcker på ett så roligt och lättsamt sätt så det är inga problem att plöja sig igenom hennes böcker som oftast ligger på 4-500 sidor ungefär. Och jag har läst alla utom nu hennes två sista och en av dem är ju den jag läser nu, Bröllopsnatten.

Jag funderar nu på vad jag ska göra när hockeyn är slut, jag måste försöka hitta mig någon hobby. Det går dåligt med mitt keyboard spelande, jag satt och spelade en stund idag men jag känner att jag får ännu ondare i den axeln jag har ont i och då känns det ju inte alls kul att göra det, och ändå satt jag bara en liten stund.

Jag kanske skulle försöka ta tag i mitt skrivande igen, just nu skriver jag ju bara på bloggen här. Men jag funderar på om jag skulle börja skriva på något annat än den iden jag har börjat med, men vet inte riktigt vad.

Jag avundas mig själv  för några år sen då jag hade mer insperation och skrev på min gamla skrivmaskin. Jag kunde bara rätt upp och ner sätta mig och skriva och sen satt jag i flera timmar och brydde mig inte om någonting runt omkring, jag bara skrev sida upp och sida ner. Kvaliten på det jag skrev kan ju visserligen diskuteras på det jag skrev, men jag skrev i allafall och det gjorde jag ju mest för att jag tyckte att det var ett roligt tidsförrdriv.

Men vi får se, rätt som det är så kanske jag får insperation igen, bloggen här har jag ju tex mest bara för att jag tycker det är kul att skriva..SÅna här långa statusar skulle jag aldrig kunna skriva direkt på fb, ingen skulle orka läsa dem  Men jag vet ju det kikar man in här flera gånger än en så är det ju för att man vill läsa det jag skrivit, antar jag och jag är så glad om jag lyckas beröra nån med det jag skriver, nån som tycker det är kul att följa mitt liv och min vardag, även om den kanske i nte är direkt den mest spännande. Säkert är det ju mer glamoröst och roligt att läsa om filmstjärnornas vardag och vad som händer i deras liv, alla roliga fester och sånt som dom hänger på Men nu ska  jag sluta babbla på för denna gång, en skön avslutning på påskdagen önskar jag ev läsare tjingeling  

Godkväll

eller kanske jag skulle säga godnatt nu då klockan snart är halv ett. Det är ju nackdelen nu då man har lite påskledigt, det är så himla lätt att jag som i grund och botten är en nattmänniska vänder på dygnet, och sen blir det dessto svlårare att ställa om sig.

Jag passar verkligen på att njuta av min ledighet då jag bara ska ha en veckas semester, det känns lite trist att tänka på nu då jag hade hela fyra veckor ledigt förra sommaren. Men som sagt var jag ser det positiva i det hela, jag har ju än så länge ett jobb att gå till i allafall  

Nu har jag inte skrivit på nästan en vecka, men ibland blir det ju sådär, då insperationen helt enkelt försvinner emmelanåt, fast det inte händer så särskilt ofta då det gäller mig. Men jag tror nog inte att det är alltför många som har saknat mig, fast jag vet förstås några av mina mest trognaste läsare har kanske gjort det.

Men i allafall så har det här varit en riktigt bra start på den här påskhelgen. Förutom för min stackars dotter, hon har fått ntån slags inflammation i knäet, så det har svällt upp ungefär som en fotboll. Jag ringde till akuten i fredags och hon sa att vi ska hålla noga koll på benet så det inte blir värre och sen smörja med voltaren eller ge ipren. Sen måste hon hålla sig stillla så mycket som möjligt och har det inte blivit bättre på nån vecka så måste vi ta kontakt med vårdcentralen. Men det verkar gå åt rätt håll i varje fall och hon har som väl är mindre ont nu..

I fredags fick vi finbesök från Piteå, och det var som vanligt mycket trevligt. SÅ timmarna bara flög iväg och jag fick till och med vinna en gång då vi spelade kort.

Idag har det varit en ganska lugn dag, förutom på hockeyn då. Det var riktigt kul då vi fick vinna ,ed hela 8-1 mot självaste färjestad, Dom har inte alls haft särskilt mycket att säga till om under den här finalserien, och jag törs nästan sätta en hundring på att Aik även vinner på måndag, även fast jag gärna skulle se att dom vinner en match till. Det är så härligt att vara en Skelleftebo som håller på Aik just nu, helt jäkla otroligt vad stolt jag  är över grabbarna i laget  

Den här ramsan håller jag på att kunna vid det här laget. Var sån himla fin stämmning bland publiken idag så jag kunde ju helt enkelt inte låta bli att sjunga med:

Vi på västra stå har aldrig tvivlat

Vi kommer att bli sveriges bästa lag,

atVi går igenom eld och genom vatten,

och till slut så kommer det att bli vår dag..

tjallalala...  

Jag tänkte en tanke på min vän som dog för nåt år sen, hon hade bara älskat  att vara med och stå och hoppa bland vi som var i publiken. Hon fick ju tyvär aldrig uppleva då vi tog guldet i fjol då hon dog.

Men som sagt var jag vet ju att hon kan se det från sin himmel där hon är nu och det känns bättre att tänka på att jag vet det  

Imorgon blir det  inget särskilt vad jag vet, ska väl försöka masa mig iväg till gymmet en sväng i allafall och sen  blir det att chilla resten av dagen och det är ju inte så dumt det..

Jag vill passa på att önska eventuella läsare en godnats sömn, om jag har kvar några,,tjingeling  

Godkväll!

Det här ha r varit en rätt bra dag om jag får säga det själv, har gått rätt  bra på jobbet trots att det har varit rätt mycket folk, och vi bara varit två på jobbet idag. Tycker det känns så tråkigt att hon som jobbade med oss må och fr har gått i pension nu, skönt för henne men hon är saknad på jobbet, alltid så go och glad   Men hon lär säkert komma och jobba ibland ändå då vi behöver någon extra om nån av oss är sjuk eller så.

Sen efter jobbet mötte jag min dotter på stan och vi åkte upp till solbacken, där åt vi middag hela familjen. Det var gott förutom pepparsåsen, det är jag egentligen inte så värst mycket för, tycker den var lite för stark men annars var det som sagt var gott.

I söndags var vi hos en kompis och det var två killar till där också, förutom min man då. Det var rätt trevligt att vara ensam tjej. Fast jag blev lite less då i slutet då dom började tjafsa om reglerna, dom blev nästan ovänner, men herrejisess, det är ju bara ett spel..Men det slutade i allafall med att jag kom delad etta, eftersom vi inte hade spelat klart, jag hade mest pengar och den värdefullaste gatan med hus på, hade nån hamnat på min gata hade den personen blivit nästan ruinerad, synd bara att jag inte fick uppleva det roliga  Och den andra han hade flest gator och värdefulla aktier, så han sa att det kunde ju gått hur som helst, jag vet hädanefter vilken gata jag ska skynda mig att köpa även om det kostar mig en slant  

Igår blev jag så glad då jag hörde av min gamla barndomskompis, vi har ju börjat ha lite mer kontakt nu på senaste tiden. 

Hon är ju diakonissa och har särskild utbildning för dom som varit med om dödsfall om dom behöver någon att prata med och så. Jag tycker det känns så skönt att prata med henne angående Calles död. Hon tyckte egentligen att jag borde gå till en psykolog med tanke på allt jag varit med om under de här åren, det är ju ingenting att skämmas för, det är ju många som gör det. Men hon sa att jag gärna fick prata med henne om jag vill också.

Jag berättade att jag och gubben hade haft det lite jobbigt ett tag  men att det börjar kännas bättre nu, och hon tror att det till stor del kan bero på Calles plötsliga död. Och det tror jag hon har rätt i sen han dog har jag grubblat mycker över livet och mitt liv och haft alla möjliga funderingar hit och dit. Och hon sa att det är ju inte så konstigt alls med tanke på hur länge vi faktiskt har levt tillsammans.

Jag sa till henne som det är att vissa fall så kan jag i ena stunden må bra och i nästa så kan jag bara bli jätteledsen,.Hon sa att då du känner så gå in i nåt rum och bara släpp ut dina känslor och gråt, och om det känns bättre så skriv brev till honom, som om han levde. Så gjorde hon för att komma över sin mamma.

Hon sa det kanske kan bli en bok, du är ju duktig på att skriva..Hon sa många andra kloka saker också..Och jag vet ju själv att det inte är bra att stänga in sina känslor.

Då min mamma dog han jag ju aldrig riktigt sörja klart, jag kände hela tiden att det var det och det jag skulle göra och så tänkte jag att jag skulle ju ta hand om min familj, och sen året därpå dog ju mormor..

Jag har stängt in mycket inom mig själv som egentligen skulle behöva ut..Det kanske skulle kunna bli en bok av det till sist och samtidigt skulle jag få utopp för allt..Men jag vet inte samtidigt så tror jag att det skulle bli en himla jobbig process..Beror på om jag är tillräckligt stark för att klara av det. Just u känns det bara som att det är lättare att hålla allt inom sig och bara låta dagarna flyta på..Men vem har egentligen sagt att man ska välja det lättare alternativet? 

Godkväll!

Idag  har  det varit en skapligt bra dag måste jag säga. Fast nån vidare sovmorgon blev det inte direkt, Molly kom och jamade mig i örat redan vid halv tio och då blev det lite svårt att somna om sedan. 

Jag och gubben for in till stan, vi skulle ju träna på gymmet idag men först kände jag för att bjuda på lunch inne i stan och det blev ju på självaste Bishop Arms, Det är ett riktigt trevligt och rätt fint ställe, jag har varit dit en gång tidigare också med en vän. Men dyrt blev det för min plånbok, kostade 500 spänn med efterätt, men det var gott så det var klart värt det  Men det är ju ingenting som man har råd med varje dag direkt.

Jag tycker det känns lite roligare nu då jag och min man har börjat göra mer saker tillsammans, som vi gjorde förut.

Det  känns nu som att vi är mer öppna nu och  mer mån om varandra. Jag tror det är väldigt viktigt i ett förhållande eller äktenskap att man verkligen vågar ta tag i saker och inte bara gå runt varandra som katten kring en het gröt, och bara vänta på att den andra ska göra eller säga något, det funkar inte i längden, det bara tär både på en själv och den andra och gör så att båda mår dåligt.

Det gick rätt bra på gymmet, men jag tog det rätt lugnt med tanke på att jag tränade ganska hårt igår, men det kändes roligt att få visa min man runt i gymmet och han också fick pröva på lite, jag hoppas att han också kan tänka sig att börja där, han pratar om att köpa ett 10 kort i allafall där och sen får vi väl se.

Efter middagen fick jag för mig att jag ville kolla i fotoalbum, det var från den tiden med Calle. Det gör fortfarande ont att titta på bilderna, och det kommer säkert att tag innan sorgen lägger sig helt, eller helt kommer den nog aldrig att läka, Men det är ju så 16 år av mitt liv då vi var gifta, det är länge, och jag minns ju alla våra goda och dåliga stunder. Men vi hade många fina stunder tillsammans, och det är dom jag kommer att välja att minnas.

Det som hände i slutet och året före skilsmässan det vill jag bara glömma. Det är inte det jag vill minnas från min tid med Calle, Jag vill minnas att jag gifte med en varm och fin människa som jag verkligen älskade, och det gjorde jag också. Och jag vet att han kände samma sak för mig.

Jag förstår ibland inte varför livet för med sig så mycket saker som ibland är svåra att förstå och förklara. Varför det blir som det blir..Jag menar då man gifter sig så tänker man ju att nu ska vi minsann vara gifta livet ut, nu ska allt bli bra och en dans på rosor..Men i hur många fall är det egentligen så?

Jag minns vad han sa till mig en gång till mig,,han sa, du har förstört allt jag någonsin trott på. Och jag blev så himla ledsen, det sved verkligen i mitt hjärta då hann sa det orden. Han hade ju säkert också den tron att kärlek varar för alltid då man gifter sig, och det hade ju jag också då..Hur många gånger efter skilsmässan tänkte jag inte, varför, Åsa, du är en jävla idiot, vad har du ställt till me? Jag hade så blandade känslor för honom som var så svåra att förklara, för en del av mig älskade honom fortfarande, men det var så många andra faktorer som gjorde att jag inte kunde stanna kvar, hur mycket jag än ville..Ett tag var jag ville jag stanna hos honom bara för att det är så svårt att såra någon man verkligen bryr sig om trots allt..Visst låter det komplicerat? Tro mig, det var det också, jag kan fortfarande ibland känna mig ledsen för att jag sårade en sån fin människa, men som jag skrivit förr så kommer det ändå en tidpunkt då man måste tänka på sig själv, och var man är på väg och vad vill jag?

Och nu är jag gift en andra gång, jag har tur som har hittat kärleken två gånger..Och den här gången tycker jag åtminstoe själv att jag är en aning klokare, att jag har lärt mig något,.Jag har lärt mig hur jag vill leva, vad jag vill vara för slags människa och alltid vara ärlig och uppriktig mot mig själv och vad jag vill,,Och inte vara rädd för att säga det jag har på hjärtat  

Godkväll!

Idag  har  det varit en skapligt bra dag måste jag säga. Fast nån vidare sovmorgon blev det inte direkt, Molly kom och jamade mig i örat redan vid halv tio och då blev det lite svårt att somna om sedan. 

Jag och gubben for in till stan, vi skulle ju träna på gymmet idag men först kände jag för att bjuda på lunch inne i stan och det blev ju på självaste Bishop Arms, Det är ett riktigt trevligt och rätt fint ställe, jag har varit dit en gång tidigare också med en vän. Men dyrt blev det för min plånbok, kostade 500 spänn med efterätt, men det var gott så det var klart värt det  Men det är ju ingenting som man har råd med varje dag direkt.

Jag tycker det känns lite roligare nu då jag och min man har börjat göra mer saker tillsammans, som vi gjorde förut.

Det  känns nu som att vi är mer öppna nu och  mer mån om varandra. Jag tror det är väldigt viktigt i ett förhållande eller äktenskap att man verkligen vågar ta tag i saker och inte bara gå runt varandra som katten kring en het gröt, och bara vänta på att den andra ska göra eller säga något, det funkar inte i längden, det bara tär både på en själv och den andra och gör så att båda mår dåligt.

Det gick rätt bra på gymmet, men jag tog det rätt lugnt med tanke på att jag tränade ganska hårt igår, men det kändes roligt att få visa min man runt i gymmet och han också fick pröva på lite, jag hoppas att han också kan tänka sig att börja där, han pratar om att köpa ett 10 kort i allafall där och sen får vi väl se.

Efter middagen fick jag för mig att jag ville kolla i fotoalbum, det var från den tiden med Calle. Det gör fortfarande ont att titta på bilderna, och det kommer säkert att tag innan sorgen lägger sig helt, eller helt kommer den nog aldrig att läka, Men det är ju så 16 år av mitt liv då vi var gifta, det är länge, och jag minns ju alla våra goda och dåliga stunder. Men vi hade många fina stunder tillsammans, och det är dom jag kommer att välja att minnas.

Det som hände i slutet och året före skilsmässan det vill jag bara glömma. Det är inte det jag vill minnas från min tid med Calle, Jag vill minnas att jag gifte med en varm och fin människa som jag verkligen älskade, och det gjorde jag också. Och jag vet att han kände samma sak för mig.

Jag förstår ibland inte varför livet för med sig så mycket saker som ibland är svåra att förstå och förklara. Varför det blir som det blir..Jag menar då man gifter sig så tänker man ju att nu ska vi minsann vara gifta livet ut, nu ska allt bli bra och en dans på rosor..Men i hur många fall är det egentligen så?

Jag minns vad han sa till mig en gång till mig,,han sa, du har förstört allt jag någonsin trott på. Och jag blev så himla ledsen, det sved verkligen i mitt hjärta då hann sa det orden. Han hade ju säkert också den tron att kärlek varar för alltid då man gifter sig, och det hade ju jag också då..Hur många gånger efter skilsmässan tänkte jag inte, varför, Åsa, du är en jävla idiot, vad har du ställt till me? Jag hade så blandade känslor för honom som var så svåra att förklara, för en del av mig älskade honom fortfarande, men det var så många andra faktorer som gjorde att jag inte kunde stanna kvar, hur mycket jag än ville..Ett tag var jag ville jag stanna hos honom bara för att det är så svårt att såra någon man verkligen bryr sig om trots allt..Visst låter det komplicerat? Tro mig, det var det också, jag kan fortfarande ibland känna mig ledsen för att jag sårade en sån fin människa, men som jag skrivit förr så kommer det ändå en tidpunkt då man måste tänka på sig själv, och var man är på väg och vad vill jag?

Och nu är jag gift en andra gång, jag har tur som har hittat kärleken två gånger..Och den här gången tycker jag åtminstoe själv att jag är en aning klokare, att jag har lärt mig något,.Jag har lärt mig hur jag vill leva, vad jag vill vara för slags människa och alltid vara ärlig och uppriktig mot mig själv och vad jag vill,,Och inte vara rädd för att säga det jag har på hjärtat  

Godkväll!

Ja då var det äntligen helg, så himla skönt.. Fast det tycker jag ju förstås varje fredag och sen känns det lite halvdeppigt på söndagen då helgen är slut.. Men det är tur jag trivs så bra på jobbet så det känns oftast roligt att fara dit, vore inte så kul om jag hade ett jobb som jag verkligen vantrivdes att gå till fem dagar i veckan.

Igår hade i verkligen full huggning på lunchen, över 200 pers, det är nog det mesta vi har haft på ett bra dag. Jag stod och stekte plättar så det visslade om det. Men det gick jättebra den här gången och extra kul kändes det ju då jag fick lite beröm för dom också  MEn på kvällen var jag helt slut och låg på soffan resten av kvällen, men roligt är det då det kommer så mycket folk.

Idag har det dock varit en lite lugnare dag. Jag orkade fara till gymmet, måste verkligen skärpa mig med gymmet och bantningen, är som sagt var inne i en svacka just nu, Men jag tror det kommer att börja ge lite mer resultat då jag börjar fara mer på gymmet igen.

Imorgon tänkte jag dra med mig min man dit, jag har gett honom en gratisbiljett, fick ju tre stycken, en av dom är redan bortlovad. 

Men jag måste säga att 360  är ett väldigt bra gym tycker jag. Tycker att lokalen är väldigt fräcsch och maskinerna, och trevlig personal också,,Dessutom gillar jag omklädningsrummet också, det känns väldigt trevligt att byta om där, kanske just därför att jag tycker att miljön är bra och praktisk. Och bastu finns det också, det är väldigt skönt att ta sig en bastu efter träningen. Fast jag brukar inte kunna sitta särskilt länge, ca 10 minuter, men härligt är det den korta stunden och varm hinner jag bli också  

Annars

har vi väl inget särskilt implanerat på söndagen ska vi till en kompis till gubben och käka middag och spela finnans, fast egentligen tycker jag att det spelet är lite halvtråkigt, och det kan ta rätt lång tid innan alla hinner gå ut, och tråkigt är det om man åker ut först och får sitta och vänta på de andra,.Jag tror att jag ska ta med mig min  nya bok då, det skulle väl vara socialt  

Tänk att påsken redan är här nästa vecka, otroligt vad tiden flyger, jag som nyss tyckte att det var jul och funderade på hur ekonomin skulle gå ihop efter alla julklappsinköp. Men påsken bryr jag mig inte särskilt mycket om, jag tycker inte ens att det är värt att påskpynta,,jag menar vem orkar sätta fram en massa påsksaker och skit bara för en dryg vecka? Påsken är ingenting som jag tycker är värt att fira helt enkelt för jag är ju inte den som är mest troende. Det jag tycker är skönt är väl att jag får långhelg nästa vecka, fr,lö,sö må och det ska bli skönt, speciellt nu då jag inte ska i stort sett någon semester i år. Möjligtvis några dagar, eftersom jag hinner ju inte spara ihop just några

semesterdagar utan ska jag ha semester så blir det ju tyvär utan betalning.

Men som sagt var får jag inte fortsätta sen efter augusti så lär ju jag få en rätt lång senare semester, men jag hoppas verkligen jag slipper bli arbetslös, speciellt då det är så svårt att få jobb som det ser ut idag. Och pengarna man får från akassan är ju inte speciellt mycket att hurra för.

Men nu ska jag inte tänka på det, utan tänka att jag faktiskt just nu har ett jobb att gå till, varför ska jag gå och oroa mig för vad som ska hända i Augusti ?

FÅnga dagen, tänker jag göra och ta vara på den tid jag har här och nu, och inte planera inte för lång tid fram, däremot är det ju bra att ha framtidsplaner och mål. Men jag tror inte att det blir så mycket bättre att gå och oroa sig för vad som ska hända om tre, fyra månader eller ett halvår. 

Men nu blir det lite mer teve och förmodligen några avsnitt av O.C  En bra fortsättning på det som är kvar av fredagskvällen önskar jag eventuella läsare  

Godkväll!

Nu börjar jag känna mig mer som en människa igen, blev en liten powernap efter jobbet och det behövdes. Det var riktigt trevligt på hockeyn igår. Det var riktigt kul att känna på hur det var att sitta i en loge, själv skulle jag ju aldrig ha råd med det. 

Jag blev väldigt glad då chefen ringde och frågade mig om jag ville gå på hockey, visserligen så har jag ju redan säsongskort, men det här var ju ett speciellt tillfälle som jag ville ta vara på  '

De bjöds på starkare drycker också, och jag tog vin, fast jag inte skulle ha gjort det då jag jobbade idag. Har mått skit hela dagen, men det har då gått och jobba någorlunda, jag bad och få stå i disken eftersom jag ville tänka så lite som möjligt.

Men jag ska inte dricka före jobbet nån mer gång, tror jag.  är inte värt det. Nästa gång ska jag ta en cola, det är ju gott det också. Är ju lätt att vara efterklok, eller hur?

Det känns riktigt kul att vi får uppleva ännu en smfinal, och speciellt nu då vi har säsongskort, då behöver vi ju inte oroa oss med att få tag i biljetter.

Det här blir nog ett ganska trist inlägg känns det som..Alltså,,nu måste jag säga..Om nån tycker att jag har tråkiga rubriker till min blogg så såg jag just en tjej som skrivit som rubrik " jag har lagt ut min fitta för 1000 personer# Alltså hallå,,hur pass funtad är denna tjej? Hon verkar defenitivt vilja fiska efter både fler läsare och uppmärksamhet. På bloggplatsen kan man ju om man vill välja att synas i sk rampljuset, och det brukar vara ganska kul att se vad folk som har sina bloggar hittar på för rubriker för att få fler läsare, och en del kan vara det mest konsigaste så man bara vill garva.

Men det finns väl säkert dom som gillar såna bloggar också, men sånt kommer aldrig jag att skriva här, även om jag så bara skulle ha noll läsare per dag..Då har jag hellre min trista blogg,  än att skriva ut såna där saker.

Fast det är kanske sånt som folk vill läsa, en del gillar ju säkert att läsa om sånt, eftersom hon tydligen lyckades få 1000 pers att se den  Ja vad ska man säga,

Jag och min dotter har börjat se en ny serie som heter o.c, den är ungefär liknande Beverly Hills som gick på nittiotalet nån gång, den verkar r'ätt bra. Men nu måste jag lägga mig och vila på soffan,,mår inte alls bra,,bläh. Men som min dotter sa, hon tyckte inte alls synd om mig hon sa bara du har orsakat det här själv så du får helt enkelt skylla dig själv, så sant som det är sagt-