Godkväll!

ja då är det ännu en helg snart avklarad, fattar inte riktigt vart tiden tar vägen. Tråkigt är bara att vi blir äldre med tiden, jag är ju 44 nu, suck. Men man säger ju att åldern bara är en siffra och att det är hur man är inuti som räknas, och det tror jag faktiskt är väldigt sant  - Livet är ju vad man gör det till.

Nu efter en lång tids väntan så ska jag äntligen få operera mitt bråck, det känns väldigt skönt. Dels för att det har växt och blivit större, och så har jag ju ont där ibland också.

Nästa måndag är tanken att den ska bli av, och sen blir jag sjukskriven ett tag, det känns förstås mindre roligt, eftersom jag helst vill jobba.

Men bara tanken på att jag vet att det snart kommer att vara borta, känns fantastiskt skönt. Att jag äntligen har blivit tagen på allvar, att läkarna äntligen förstår att jag faktiskt måste få bort det. Då kan jag ju börja leva lite mer normalt, och slippa ha det där bråcket i tankarna, och skämmas för det.

Det där har faktiskt gjort att jag har kännt mig mindra värd som människa även om det inte ska påverka på så sätt egentligen. Men det har faktiskt tagit ner mitt självförtroende rejält.

Och jag har hunnit fundera en hel massa igen.

en fin kompis till mig, som nu också själv börjar må bättre, och jag är så glad för hans skull. Han har ju varit hos jag och mitt x en hel del genom åren då vi var tillsammans, han har sett mycket mest hur jag har mått.

han har sagt en hel del saker som jag börjar mer och mer förstå.

Efter min första skilsmässa och min affär med min kk var jag så knäckt, jag hade tappat i stort sett all tro på livet och mig själv. Allt kändes bara jobbigt,

jag hade helt enkelt gett upp mig själv, jag satte mig aldrig ner och funderade på vad vill Åsa? Och hur känner jag?

Det fanns aldrig i min tanke.

Det jag tänkte var väl att jag ville ordna upp mitt liv som var kaos, min ekonomi, som var mitt största bekymmer då, och på min dotter, jag försökte tänka att vad ska jag göra för att vi två ska få det så bra som möjligt.

En fråga som jag aldrig ställde mig själv.

Då jag träffade mitt x så njöt jag av att hittat en som var snäll mot mig, som tog väl hand om mig, Jag kände mig ju väldigt ensam också, och var fysikt och psykiskt knäckt efter det som varit.

Då vi blev tillsammans så tog jag mig väl riktigt aldrig tid att känna efter, som min fina vän sa till mig, du förlorade dig själv, och det gjorde jag också.

Man ska ju aldrig förlora sig själv, aldrig för någon annan. kan man inte vara sig själv så har man förlorat sig, om man låter sig omedvetet bara svepas med utan att tänka efter eller känna vad man vill, då är det ganska kört.

Min kompis sa att nu börjar du hitta tillbaka till den Åsa du var förut, och det stämmer faktiskt. Jag börjar se livet mer med andra ögon, på vad jag känner och vill.

Jag tänker fortfarande mycket på andra och vill ta hand om min familj och dom jag bryr mig om. Men jag börjar inse att jag själv också är viktigt.

Livet är jäkligt kort, och vi har bara ett liv. Jag vill kunna le och skratta och vara den jag är, och tycker nån inte om mig för den jag är, så får den väl vara.

Det är en sak jag har lärt mig att jag aldrig mer ska försumma mig själv, Men jag är väl inte riktigt klar än, jag vill fortfarande ha mer av livet. Kanske nån ny hobby eller nåt, men det hinner jag nog fundera på då jag är sjukskriven, och förmodligen blogga lite mer också för er som orkar läsa det  .

Mitt nya motto i livet är alltså, ändra dig själv aldrig för någon annans skull, förlora aldrig dig själv för någon annan, och vad som än händer, fortsätt och var dig själv och kämpa för det just du vill få ut i livet, var sann mot dig själv och följd ditt hjärta vad som känns rätt för just dig  

Hej svejs!

Var ju ett tag sen jag skrev sist nu, så tänkte väl att det skulle vara dags att skriva ett par rader nu då, så här innan läggdags.

Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska börja någonstans, men livet rullar på som vanligt, eller inte riktigt som vanligt.

Jag har funderat mycket och känner att jag sakta men säkert börja hitta tillbaka till mig själv, till den Åsa som jag faktiskt vill vara.

Tänk, så mycket jag har funderat öer mitt liv de senaste månaderna.

Livet blir inte som man tänkt sig, helt klart.

Nu har det gått en tid sen mitt x flyttade ut nu i december, och det känns som att jag sakta men säkert börjar hitta mina steg i rätt riktning. Men sen i slutändan vet man ju i allafall inte hur det blir, men det kanske är lika så bra det  -

Jag har kommit fram till varför min första skilsmässa varit så svår för mig, egentligen borde jag ha kommit fram till det för längesen. Men jag har gjort allt för att förtränga och förnekat det för mig själv. bara för att göra det enklare för mig.

Jag har kommit fram till att jag fortfarande älskade Calle då jag skilde mig från honom, omständigheterna gjorde att jag inte orkae fortsätta längre, våra svåra ekonomiska problem blandannat.

Och sättet vi levde på, det gick helt enkelt inte längre, att leva i ovishet och osäkerhet dag ut och dag in, utan att veta hur man skulle klara dagen efter. med ekonomin. Kärlek kan övervinna mycket, men långt ifrån allt, så är det.

Men jag har alltid värdesatt lycka framför pengar så därför gick det så länge i 16 år, för jag var envis. Och dessutom hade vi ju och fortfarande har vår underbara dotter.

Hon är ju en del av både mig och calle och jag tycker ändå att det känns fint att hon faktiskt är och för alltid kommer att vara en del av den man jag har älskat, men tråkigt nog så får han ju aldrig se sin dotter växa upp. Men jag vet att han ser det från sin plats i himlen, och vakar över henne så att hon har det bra,,  .

Min andra skilsmässa beror helt enkelt mycket på olika omständigheter som jag kanske inte ska skriva om här, men även det gör att jag känner mig lugnare. då jag har fått de svar som jag sökt efter, till varför.

Jag vet att jag inte gav upp för lätt, jag vet att det var ett val jag var tvungen att göra för att gå vidare i livet.'

Men jag har själv insett att det är dags nu att släppa taget om det förflutna, det som har varit kommer aldrig tillbaka, det är den nya framtiden man ska koncentrera sig på. Visserligen kommer alltid det förflutna att finnas inom en, det är ju faktiskt ett tecken på att man är den man idag är, alla svårigheter och kamper i livet som man fått genomgå, gör ju att man växer som person.

Nu tycker jag ändå att det känns rätt bra, jag har fortfarande saker jag måste ta itu med. blandannat så väntar jag ju snart på en bråck operation, inom några månader.

Är lite nervös för det men jag vet ju att det kommer att bli bättre efter det, det är ju en grej jag gör för att jag måste för att må bättre själv.

Och dessutom så har jag träffat en ny kärlek, som gör mig så glad, och jag hoppas verkligen att det ska fortsätta så, för just nu känns det riktigt bra.   .

jag måste faktiskt erkänna att jag kanske inte riktigt trodde på att möta kärleken igen då, hade nog förberett mig på att leva ensam resten av mitt liv. jag var faktiskt ganska bitter..

Men man vet faktiskt aldrig vad livet för med sig, på gott och ont. Livet är som en berg och dalbana, gäller bara att spänna fast bältet och gilla läget, och se var det bär iväg  .

Godkväll!

Tänkte faktiskt  nu att det är dags att skriva några rader igen, har varit rätt mycket här nu och jag har inte mått så bra. Men ni som känner mig vet att jag inte ger upp i första taget, och inte andra heller för den delen  .

Jag fick mig en rejäl knäck av en fd vän. som valde att vända mig ryggen, och det var fruktansvärt jobbigt, och speciellt då jag fick höra anledningen. Delvis kan jag hålla med om det, men samtidigt så tycker jag egentligen inte att han har så mycket med det att göra heller..

Men det är ju som en sorg som jag skrev då någon helt plötsligt ryckts bort från ens liv, som man trots allt respekterar och bryr sig om, men det är ju han som har valt det och då kan jag inte göra mer åt saken.

Annat än att han har fått veta vad jag tycker och tänker om hans anklagelser. Men så är det väl vid skilsmässor, alltid förlorar man någon.

Men som sagt var det är hans val, och nu har jag valt att gå vidare och lägga det bakom mig..Jag är ju inte mindre värd för att jag valde att göra som jag tyckte var rätt, och då får ju andra säga vad dom vill om saken.

jag har haft ledigt två dagar, och bara vilat över och tänkt över mitt liv. Egentligen vet jag inte om jag har kommit fram till så särskilt mycket, MEn jag behövde dom här dagarna för att samla ihop mig själv mer och komma tillbaka starkare än innan.

Jag måste ju bli starkare för mig och min dotters skull..jag har ju fortfarande så mycket fint kvar i mitt liv som jag har att vara tacksam för. Och vem vet vad mitt liv kommer att föra med sig i slutändan? förhoppningsvis nåt bra som sagt var,,men vad vet jag ju inte i nuläget..

Idag träffade jag min gamla plågoande från skolan igen som bad mig om ursäkt för några månader sedan. Men det kändes bara roligt att träffa han. Han var ute med hunden, och vi stannade till och pratade lite med varandra, och han frågade hur det var med mig.

Nu kan jag se honom som vem som helst, som man kan prata med och utbyta några snabba ord med.  Det är en underbar känsla att både kunna ge och ta emot förlåtelse,.

Att veta att man gör någon annan glad genom att faktiskt kunna ta emot deras förlåtelse. Det som har varit kan man ändå inte göra åt, mina jobbiga skolår och all den tid som följde efter den, är trots allt tid som man inte kan få tillbaka.

Det som är lättare då är att göra något åt sin framtid, att kunna ha förmågan att glömma, älska och förlåta. Och det är något som inte alltid är lätt, kan jag säga,,

Men jag har fortfarande mycket saker som jag måste jobba med mig själv, och bygga upp mig själv och mitt självförtroende. Som jag säger så kan man gå upp eller ner hur mycket som helst i vikt, men mår man inte bra inifrån sig själv så spelar det egentligen ingen större roll det.

Och ett stort grattis till Saik som har gått vidare til kvartsfinal i chl, verkligen kul. Skulle kanske bara önska att det vore lite mer folk som kom till matcherna, men chl är ju tråkigt nog inte lika populärt som Shl är.

men nu ska jag avsluta för ikväll..en god natts sömn och en bra kväll önskar jag eventuella läsare  .

lev och må,

¨Livet är så kort,

du kan göra nåt åt  det du

har här och nu, det förflutna

går inte att ändra på,

Det bästa är nog att ta tag i det

man behöver jobba med, och sen

lägga resten på hyllan.

Alla har vi säkert många spöken

i garderoben, saker som hänt i ens

liv som är mer eller mindre jobbiga.

Men det är här och nu vi lever. det är

framtiden vi har att jobba med..

Jag försöker se allt som jag har varit med

om, till att jag blivit den starka tjej jag är

idag. Den som inte väljer att ge upp, då det

finns så mycket gott i livet som är värt

att leva och vara glad för  .

Jag sitter här nu vid tangenterna och vet inte riktigt vad jag ska skriva..Jag har fått veta att en som jag känner har gått bort..HOn blev påkörd av en bil då hon cyklade, bara 26 år gammal.

En som jag inte valde att umgås,med, men hon var alltid glad och trevlig då vi träffades och gillade att prata,,verkligen, men hon hade ett gott ht järta.

Även om jag är ganska noga att välja vilka jag umgås med så önskar jag alla gott och att dem får leva ett lyckligt och långt liv. Tyvär så fick hon inte göra det.

Jag minns sista gången jag träffade henne,,det var då jag och min kompis skulle ut och äta och hon satt med oss och pratade. Hon var så glad att hon hade lyckas gå ner i vikt, och det rejält också. och jag sa att jag tyckte att hon var så duktig och frågade hur hon hade lyckas, och hon berättade glatt,,

Jag lider verkligen med hennes anhöriga och vänner..

Livet är verkligen skört, ena stunden finns man där och nästa inte..Livet kan vara grymt och är väldigt oförsägbart,

Det gäller att ta hand om det man har, uppskatta sina vänner och familj, en dag finns de inte mer. En dag är det försent att säga vad man vill till dem man älskar.

Vi ska inte vara rädda för att ge uppskattning och kärlek till folk runt omkring oss. Som jag har sagt så många gånger så är livet för kort för att gå och vara arg och bitter, över små saker som egentligen inte betyder något.

Det som verkligen betyder något är att leva här och nu, och uppskatta livet, och göra det bästa av det som man kan.

Ta hand om varandra och ge varann kärlek och  respekt, tänk inte så här, jag hinner ringa det där samtalet till min vän senare, och sen skjuts det där senare upp allt senare, och en dag då man kommer på att man ju skulle ringa, då kan det vara försent..

Lev nu, ta vara på varje ögonblick som ges, visst ska man också planera saker långt i förväg, som tex om ett år ska jag göra den där resan som jag så länge drömt om. Drömmar ska man ha, och man ska leva livet och planera det som att man har tänkt leva det ända tills man dör en helt naturlig död. Drömmar och mål ska man ju ha i livet, det har även jag.

mitt liv just nu känns väldigt oförsägbart..Jag vet egentligen ingenting vad min framtid har att ge, någonting bra hoppas jag väl i allafall.

Jag sänder också tankar och massor av kärlek till mina tre personer som har betytt allra mest i mitt liv, förutom min dotter.

Jag vet  att ni ler ner mot mig nu från er himmel och vakar över mig och min dotter,,jag kommer alltid att älska er,,Min familj som inte längre finns i livet   <      

Godkväll!

Och snart är det godnatt,om en liten stund i allafall..Få se om jag hittar på något vettigt att skriva om ikväll. Jag var på stan en sväng ikväll,, tänkte köpa mig ett par halkskydd nu till den första halkan..Men tror ni jag hittade några,,nej.

Dom har inte börjat att sälja dem i affärerna, men de borde väl förstå att vissa vill vara ute i tid? 

Sen jag ramlade och slog knäet för några år sen så är jag alltid livrädd för halkan,,många tycker säkert att jag är löjlig. men vill helst inte riskera att det händer något..Som jag brukar säga,  att halkskydd är en billig livförsäkring..

Men vet ni vad jag hittade i stället? Ett par nya hörlurar för bara 149 spänn, rätt kurs måste jag säga, Men det beror ju förstås på hur länge dom håller..Men det är då klart bra ljud i dom i allafall  . Och jag som lyssnar så pass mycket på musik,,så då vill jag alltså ha bra kvalla.

Jag funderar på hur mitt liv kommer att bli sen.. jag önskar att jag hade ett facit, som sa till mig att det här har du gjort ett bra val, exakt så här kommer ditt liv att se ut om tio år.

Fast tio år är en lång tidsram,,och då kanske det heller inte skulle vara lika spännande om jag precis visste vad som skulle hända, eller om man hade en tidsmaskin som man kunde resa med fram och tillbaka i tiden  .

Och sen så kunde jag gå tillbaka och ändra det som behövdes ändra, precis som filmerna i tillbaka till framtiden, med michael j fox..

fast som sagt var allt har ju sina konsekvenser..Och samtidigt vet jag inte om jag skulle vilja ändra på så mycket i mitt liv som varit,,visst har jag gjort mina dumma saker, men vem har inte det? Och dumma val har ju alla gjort också, men huvudsaken är ju att man lär sig av dom misstagen och ser till att rätta till dem.

Om jag nu ska säga något om mina två skilsmässor,,det är inget bra facit att ha två skilsmässor i sitt liv. Folk som inte vet det, kommer säkert att fråga mig, varför?

Och det är ju helt rätt,,folk har rätt att veta varför, dom som känner mig och dom som vill lära känna mig, jag är ju en ganska öppen person, så jag berättar naturligtvis om någon frågar.

Och jag ångrar faktiskt ingen av mina äktenskap..I mitt första med Calle fick jag ju många fina minnen, och en underbar dotter som jag älskar över allt annat. Och många fina år tillsammans hade ju vi två, var tyvär olyckliga omständigheter som ju det flesta redan vet som läst min blogg.

och i äktensap nummer två,har jag också haft det bra ändå,,Han är en fin man och vi har upplevt mycket kul ihop under våra sju år, tre som gifta..Minnen som jag alltid kommer att ta vara på.

Och han har ju också varit ett fantastiskt stöd för min flicka, då hennes pappa ju inte finns mer, Han har tagit sig an henne, nästan som sin egen, dotter, och det tycker jag är så fint och osjälvliskt gjort,,det kommer jag alltid att hedra honom för..Och han har ju också tagit bra hand om mig,,och vi har tagit hand om varandra..

Men sen här så var det ju mina känslor som svalnade,,då det börjar kännas mer som en kompisrelation. Och det är absolut ingenting som han ska ta på sig skulden för.

Det tjänar man ingenting på att ge nån annan skulden, aldrig är det ju ens fel att två träter, så är det ju..men han är ändå en väldigt fin man, som jag respekterar och önskar allt gott, och jag hoppas som sagt att han finner sin lycka.

Och att jag också kanske gör det en dag..

Men nu ska jag sluta svamla för ikväll, det här blev väldigt rörigt dagens blogginlägg känner jag,,men strunt i det, jag orkar inte ändra..

Sov gott eventuella läsare,,kram  .

Godkväll!

Ska på önskan nu försöka bättra mig med mitt bloggskrivande, har ju blivit lite sisådär på sista tiden, av förståliga skäl. Men som sagt var livet måste ju gå vidare.,

Ikväll har vi sett lite hockey,, och det gick ju bra för käre Skellefteå,,vi vann med 3-0 och nu kommer jag inte ens ihåg vad laget heter som vi spelade mot. Det ar ju iallafall chl  .

Annars har jag inte gjort särskilt mycket, sett hollywodfruar,,tycker fortfarande att programmet är lite halvfånigt, men kan se det ändå,,är ju liksom lite billig underhållning sådär.

men på torsdag blir det kul, då ska jag och mina jobbkompisar gå på hockey, och jag får sitta i en loge och se matchen, är ju inte så ofta man får uppleva det, så det är nåt jag ser fram emot,,Men som sagt var, det är ju på torsdag det, och imorgon är det bara onsdag.

Och kallt börjar det bli ute nu också rena rama kylan,,Fast det blir värre, så det har vi ju att se fram emot,,haha  .

Jag måste köpa mig ett par nya vinterskor så jag inte fryser fötterna av mig..Är ju liksom lite onödigt tycker jag.

Men en sak som jag verkligen måste skärpa mig och ta tag i är min gymträning, Har gått så sjukt dåligt med den.

Men det är bara att ta tag i den igen. jag trivs ju bra på gymmet då jag väl är där så..Och nu är det börjar bli kallare och mörkare på kvällarna så då är det inte lika roligt att gå ut längre. Och sen lär ju strandpromenaden bli igensnöad i vinter och jag uppskattar inte att plumsa i djupsnö.

egentligen borde jag kanske flytta söderut nåndag, eftersom jag inte kan se alla dom där fördelen med vintern som så många norrlänningar kan.Snön tycker jag om, efersom den lyser upp i mörkret då den ligger som ett täcke på marken,,men halkan,,nej.

jag skulle knappt kunna räkna ut hur många vantar och halkskydd som jag har helt enkelt bara gått och slarvat bort under vintern.

Men nu ska jag skärpa mig då det gäller det..det är egentligen mycket som jag borde skärpa mig med,,SÖmnen tex klockan är över elva nu och jag ska upp kvart över fem..suck..

Men jag vill önska eventuella  läsare en godnatt sömn och en bra dag imorgon,,simma lugnt nu  .

Livet är för kort för att,

 kastas bort på bråk och,

osämja,,Har man möjlighet

och säga det fina orden tack,

och förlåt tillvarandra så, är det

bra mycket bättre, än att gå omkring

i livet och vara arg och bitter.

Det finns så mycket annat gott i livet,

som man kan göra i stället.

glädja en annan människa, och försöka

göra nåt bra för någon som man tycker,

om. Då mår man mycket bättre, och blir lättare

i hjärtat,

Jag har många saker i livet jag skulle kunna vara arg

och bitter över, men jag väljer att gå vidare, och göra

det bästa av just mitt liv.

Vad jag kan göra för mig själv, och kanske för andra, vänner

och nära i min omgivning.

Var inte rädd att säga till den du bryr dig om, hur mycket denne 

betyder, en dag innan man vet ordet av, kan det vara försent,

Nåt som jag grämer mig över ibland, är att jag aldrig hann säga

små söta ord, som jag älskar dig,,betyder så mycket,,men jag vet

att hon förstod det ändå, och ser ner på mig från sin himmel..

Men skönast är det ju om man kan säga det till dem som lever,

se deras glädje lysa upp då dom hör just dom orden,,Lev, idag, nu

och inte   kanske en dag, eller om två veckor,,  

Godkväll, eller snart godnatt skulle jag nog vilja säga..

Nu börjar mitt nya liv som en skild kvinna,,ja igen. Folk höjer säkert på ögonbrynen och tänker,,jasså igen. Men vad ska jag göra?

Tar känslorna slut så gör dom det, jag tycker fortfarande mycket om mitt x som kompis, och vi är kompisar..Visst jag skulle ha kunnat fortsätta i tio år till på det här viset, om jag hade velat.

Men det skulle ju som det flesta förstår inte fungera i längden. Det är som en sa till mig en gång, att du slösar bara med båda tvås tid..Och det är ju sant det gör jag.

Även fast det är sorgligt..och det är alltid jobbigt att göra någon ledsen.

Men jag vet inte, att vara gift kanske inte är min grej. Enligt bibeln så ska ju äktenskap vara heliga och räcka livet ut, men tyvär är det ju så att det inte alltid gör så..

Det är inte säkert att jag hittar någon mer sedan, det vet jag inte..Min mamma hon blev ju som dom som känner mig bara 56 år. Hon dog tragiskt nog ensam.

Det är i allafall något som jag vill slippa undvika, att dö ensam, låter inget trevligt..Men om jag nu mot för modan en dag skulle göra det, så kan jag i allafall säga till mig själv, jag följde mitt hjärta,,jag gjorde ett val som i längden var det bästa för både mig och min exmake..Han kan ju också då såren läkt för honom hitta sig en ny att bli lycklig med, vilket jag hoppas att han gör..Jag vill ju se dom jag bryr mig om lyckliga,,  .

Men ett val är aldrig enkelt, även om det ofta kan låta enkelt, så är det inte det..Och är det så att jag skulle bli ensam resten av livet så får det väl så förbli,,jag har ju min dotter,,och min katt,,hon borde säkert leva i minst åtta år till,, så helt ensam är jag ändå inte,,och fina vänner har jag ju också som bryr mig om mig, och det värmer oerhört..

Jag brukar säga att nu har jag två val..Antingen kan jag bara stå och se på då allt faller i sär och bli olycklig resten av mitt liv,, eller också kan jag resa mig upp,,bygga upp mig själv igen och ta vara på allt det fina som jag faktiskt har i mitt liv,,och det är trots allt inte så lite,,så jag föredrar nog det senare alternativet  .

Och idag kom papperen på att skilsmässan är klar,,och det kändes väldigt konstigt att se det,,Men som sagt var det är mitt liv, mitt val och mitt beslut,,något som jag stolt i ryggen står för..

Och är det någon som tycker annat så kan jag inte göra något åt det,,eller jag vet ju att det är en som tycker annat..Men det är inte mitt val heller, det är hans val, vill han gå och tycka illa om mig för det, så får han göra det..Den dagen han känner om den någonsin den kommer, så sträcker jag ut min hand, men vill han inte kan jag bara låta det vara,

Känns skönt att veta att mina x svärföräldrar inte är arga på mig, dom respekterar mig, och mitt beslut och tycker om mig i allafall,, och det värmer att höra..

Men nu måste jag nog krypa i säng om jag ska orka upp imorgon,,godnatt eventuella läsare  .

Livet är för kort för att slösa

bort på osämja och bråk.

Ta i stället vara på det du har

runt omkring dig, som är fint,

det som finns och det är mycket

mer än vad man tror..

Det sista som överger en är hoppet,

så länge man har kvar tron, finns

alltid en bättre framtid,

Låt dig aldrig slås ner, om så skulle hända,,

res dig upp,,kämpa,,kämpa,,kan aldrig bli

¨sämre <3

En seperation medför mycket, frågor,,frågor för dom runt om i sin omgivning. Och det finns alltid någon som tänker att jag gör fel, och har jag verkligen tänkt igenom det här ordentligt..

Men jag kan svara ja på båda frågorna..Då mina känslor tyvär har svalnat så är det inte mycket jag kan göra.

Det är inte jag som har bestämt det.

Och jag skyller inte på någon annan än mig själv, jag ger ingen skulden då det är mitt beslut.

Jag är så ledsen att jag ska behöva såra nån som jag trots allt bryr mig mycket om, och vi skils som vänner.

Även fast jag vet att han är väldigt väldigt ledsen just nu, och det är ju naturligtvis jag också.

Ordet skilsmässa är inget som växer fram bara på några dagar, utan det kan ligga och gro i några månader eller rent av år innan man kan ta beslutet, och faktiskt stå för det val som man gör..

Och som alltid så medför sig en seperation att man får någon eller några emot sig. Så är det alltid, säkert i det flesta fall..

Att har hon nu verkligen gjort rätt? Är hon verkligen inte riktigt klok som förstår sju år, och tre år som gifta? 

Man tänker ju då man hör ordet äktenskap att det är något som ska vara för evigt, enligt bibeln ska det ju vara så.

Tråkigt nog så är det inte alltid så..Som i mitt fall,,två kraschade äktenskap,,snacka om totalt misslyckande för mig.

Men jag skulle  ha gjort rätt om jag stannade kvar bara för att vara snäll, och hela tiden hoppas på att allt ska kännas bättre.

Till slut kommer en punkt då man inser att det blir tråkigt nog inte bättre, hur mycket man än försöker..Har känslorna svalnat så har dom, och jag kan inte göra något åt det hur m ycket jag än skulle önska.

Det är sorligt,,visst är det..Och speciellt då jag får en person som betytt så väldigt mycket för mig, som jag verkligen kommer att sakna. En som tycker att jag gör helt fel och tycker att jag ger upp för lätt...det svider som fan.

Men jag vet att mina sanna vänner står vid min sida, och tycker att jag gjorde rätt som lyssnade på mitt hjärta, vad det har att säga.

Idag bröt jag ihop, men det behövde jag, det var skönt när en fin vän till mig fick trösta mig och jag kände att jag äntligen kunde släppa ut min sorg..

Jag har lite svårt för att gråta, men skönt är det att få göra det, och bara släppa ut sina känslor,,och veta att det är helt okej, att vara svag ibland och söka tröst hos andra..Helt okej att inte vara stark jämt  ..

Av det här har jag lärt mig hur viktigt det är att lyssna på sig själv, och sitt hjärta och sina känslor..Som jag så många gånger påpekar här, livet är verkligen för kort för att kastas bort.