Tjaba!

Nu är jag riktigt nöjd efter denna trevliga kväll. Jag och gubben min blev bjudna på middag hos en gammal kompis till oss, han har varit borta i Norge ett år och jobbat, men vi har inte träffat honom på länge.

Det är en underbart fin människa, han är så snäll och han sa till min man att dom kunde hämta mig från jobbet. Sen var vi där ett par timmar, och han bjöd på middag, en jättegod fiskgratäng som han gjort. Och så drack vi kaffe och spelade lite kort, tyvär så fick jag inte vinna den här gången. Han slog mig på målinjen, men det bjöd jag på  Sen hann vi se nästan en period av hockeyn. Han har en stor projektor och ser från datorn, Och jag tycker att det kändes ganska mäktigt att se på så stor duk, den täcker ju upp en hel vägg. Han säger att han inte behöver någon teve då han har den och kan se det mesta han vill från datorn som han kopplar till projektorn. Vore ganska häftigt att ha en, men har tyvär hört att dom är ganska så dyra.

Sen var han så snäll och skjutsade oss hem, han spelar innebandy på onsdagar.

Sen såg vi färdigt matchen, och det var ju en ren underhållning vi blev bjudna på, då Aik formligen krossade Färjestad med hela 6-1  Om nån  skulle undra vart Färjestad är ifrån så kommer dom i från Karlstad.

Men det känns verkligen som om det mesta börjar stämma nu för käre Aik, och roligt ska det bli och se hur det här kommer att utvecklas vidare under seriens gång.

Imorgon tänkte jag köra lite shabam, blev ju inget av det i Måndags, och det var ju tack och lov för det då jag redan hade träningvärk sen söndagen.

Jag är lite sur, har gått och fått ett bråck på magen, och det känns inget vidare kul  Som väl är så är det ju inget farligt, så länge jag inte får ont i det. Men det var en himla tur att jag frågade på gymmet om det är farligt att göra situps då man har det, och det är det tydligen.

Jag har ju gjort situps fast jag har haft det. Då jag var dit till vårdcentralen så ville dom inte göra något åt det, inte så länge jag inte  har besvär av det. Men nu har jag faktiskt besvär, då det hindrar mig från att kunna träna helt och fullt. Jag kommer att ringa till vc igen och kräva att dom ska operera bort det.

Och jag störs av det för jag tycker inte att det ser så fint ut heller, det gör att jag känner mig osexig och vill helst inte visa mig utan tröja..Och så tänker jag absolut inte tillbringa resten av mitt liv.

DÅ jag sa till läkaren att jag tycker det ser fult ut, så flinade han bara och sa det ligger i betraktarens öga, Han tog mig inte på allvar.

Jag ger inte mycket för sjukvården då det känns som att dom tycker att jag är löjlig för att jag söker vård för en sån sak, men för mig är det ju en viktig sak, även om det kanske inte är det för dom...

Och när det dessutom hindrar mig i vardagen. Vad jag har förstått så är det en ytterst liten operation som går snabbt, men jag förstår ju att det kan vara lång väntetid, och det är jag ju beredd på..

Tyxcker det känns orättvist, men samtidigt är jag tacksam för att det inte är något värre. Det hade ju kunnat vara något mycket värre .

Den här veckan har bara sprungit iväg som alla andra, Kan inte fatta att det redan är torsdag imorgon och snart helg igen.

Har inte sovit så värst gott inatt pga en lite sak mellan jag och gubben, men det har vi som väl var rätt ut nu. Den här regeln med att somna aldrig osams är en bra regel. Jag märker ju det, jag var fortfarande sur då vi la oss och då hade jag ju så mycket svårare att sova sen på natten, låg mest och grubblade och tittade på klockan.

Men nu är ju allt bra igen, jag tror man kan lösa det mesta genom kommunikation, och att den som vet av att ha sagt något dumt har vett att be om förlåtelse och verkligen mena det. Och jag är i regel en förlåtande person som hellre friar än fäller, men däremot är det ju viktigt att försöka tänka på vad man säger då ord kan faktiskt i regel såra minst lika mycket som ett slag. Men ibland hoppar det ju grodor ur munnen på en, och det gör det ju även på mig ibland.

Men huvudsaken är att man verkligen ångrar det man sagt och lovar bättring. Äkta kärlek övervinner det mesta det tror jag på   

Men nu ska jag plinga i säng, natti natti önskar jag eventuella läsare, tjingeling pling   

Godkväll!

Ja den här söndagen har bara rusat iväg måste jag säga. Det började med en härlig sovmorgon, Molly kom bara och jamade mig i örat en gång, och sen gick hon  Duktig kisse..

Sen städade jag och gubben hela lägenheten, så nu är det fint och rent här hemma igen. Sen åkte jag och gubben in till stan för att träna på gymmet. Det var jobbigt men det gick bra i allafall och jag har ändå inte så värst mycket träningsvärk

Min flicka ville att jag skulle göra mina ostfrallor som hon tycker så mycket om. och vilken mamma kan neka sin fantastiska dotter då hon ber mig så snällt?   men det gick rätt fort ändå, och jag känner mig rätt stolt över att jag faktiskt varit så duktig idag och hunnit med så mycket. Nu blir det väl snart dags att susa isäng så man orkar upp halv fem imorgon, pigg som en lärka.

Igår var det också en trevlig dag, hela helgen har förresten varit trevlig, sådär riktigt mysig och familjär. Och det var en riktigt trevlig match mot Modo vi fick se, då Aik slog dom med 4-1.

Modo hade inte särskilt mycket att säga till om, var i stort sett bara ett lag på banan. En som satt bakom oss sa att Modo ser lika bleka ut som tröjorna är,,hihi  

men det fanns faktiskt rätt gott om Modo suporters på plats, dom var rätt högljudda till en början, men dämpade sig allt eftersom matchen gick. Men dom var artiga och sa ursäkta då dom gick förbi vår plats där vi satt. Kvällens höjdpunkt var nog faktiskt då klacken som satt bredvid oss började sjunga, för säkert tionde gången, alla vi som älskar Modo klappar nu, och sen var det nån som skrek, men ni suger ju   Då såg jag en kille som satt där flinade, och sen blev dom lite tystare. Men Modo har ju alltid varit lite av mitt andra lag, så jag hoppas väl ändå att dom reser sig från svackan dom verkar ha just nu.

Jag gjorde ett litet test på fb i helgen nåndag, jag tycker det är ganska kul att göra såna där små fåniga test, om inte annat så för att fördriva tiden lite.

Jag gjorde ett test om var jag bodde i mitt tidigare liv, i Rom, eftersom jag i grund och botten är en stadsmänniska så skulle det inte förvåna mig ett dugg. Och nu har jag lite att gå på vad jag gjorde i mitt förra liv, jag brändes alltså som bål som häxa, och räddade  barn från ett koncentrationsläger  så dom fick ett bättre liv, och så bodde jag alltså i Rom..Och hur mycket man egentligen ska tro på det där är ju en annan sak.

Men jag tycker att det är lite spännande, tänk vad häftigt egentligen om man kunde minnas vad man gjorde i sitt tidigare liv, fast på ett sätt är det kanske lika bra att man inte gör det, om man har varit med om hemska saker. Men lite vore kul att veta.

Jag gjorde ett annat test också vad jag skulle bli i mitt nästa liv, det svaret jag fick var att jag ska återfödas som en zombies, eftersom döden absolut inte är något för mig. Och visserligen stämmer det, att jag vill hellre se liv än död. men det där tror jag i allfall inte på för fem öre, jag vill nog återfödas till något trevligare  

Nu ska jag nog sluta babbla för ikväll tror jag och gå och lägga mig. Avslutar med en konstig liten dikt, för jag är ju lite konstig ju, och det är ingenting jag skäms över  

Varje dag, varje tid har sin plats,

Livet vi lever här och nu är så

värdefullt.

Ett liv som är värt varje tår och

ansträngning man gör för att få

det så bra som möjligt.

Varenda krafttag man gör för

att förbättra sitt liv är värd guld,

allt man gör för att värna om sin tid,

sin plats och sitt liv.

Lika viktigt är det att vårda om sina

nära och kära, kärlekens kraft är den

starkaste kraften som finns,

Den kan utplåna all ondska som finns,

och mobbing och annat skit.

För varje kärleksfull handling man gör,

får man så mycket gott igen,

Ljus och kärlek  <3

Godkväll!

ja då var det fredagkväll igen, himlars vad tiden har gått fort, precis i vanlig ordning. Ja det blev som jag och många andra misstänkte, Ludvig fick lämna idol den här gången. Men jag måste tyvärr säga att ingen av killarna har varit särskilt bra den här omgången, jag kommer knappt ihåg nån av dem förutom Petter som åkte ut för några gånger sen.

Idag har jag varit duktig och for och tränade. Jag gick en timme på löpbandet och sedan körde jag lite styrketräning, prövade det nya programmet som jag har fått, och det gick väl rätt bra. men det här är betydligt jobbigare så det är nog inte så smart att gå en timme före först, men det vet jag ju till nästa gång  

Efter träningen blev det pizza, men jag blev lite besviken, den var inte så god den här gången, rätt bränd i botten och det är ju inte så kul.

och sen så såg vi färdigt walking dead ett avsnitt, även fast jag egentligen inte tycker att den serien är så märkvärdig så kan jag ändå inte låta bli att se, jag måste ju veta hur det går för dom som är kvar nu, liksom.. tycker inte att zombisarna är så läskiga längre som jag tyckte i början, man vänjer sig väl vid dom, fast jag skulle då rakt inte vilja möta någon  

Jag måste bara berätta om filmen som vi såg, Dödens våning. Jag kommer inte ihåg om jag skrev om den sist, men det var i allafall den mest sjukaste film jag sett. Jag förstår helt klart varför filmen heter Dödens våning.

Om man går i flyttartankar så rekomenderar jag inte denna, och dessutom tyckte jag att slutet var rent av så fantasilöst och skitdåligt, och den där mäklaren var helt vrickad...Eller hon kallade sig mäklare, nä, jag förstod inte vitsen av den där filmen överhuvudtaget, hade inte den minsta poäng. Lite spännande var den förstås ibland, Men jag måste säga att jag föredrar filmer med lyckligt slut. Då jag ser en film så vill jag känna mig nöjd och glad efteråt. Även om det är en skräckis eller vad det nu kan vara, så tycker jag faktiskt att slutet är bland det viktigaste i en film. Man vill ju liksom kunna lägga ifrån sig filmen med ett leende och tänka, men den slutade ju bra åtminstone.

Imorgon blir det hockey, min gubbe är så gullig att han ger bort sin plats den här matchen till min dotter, det är mot Modo då,,

Och jag hoppas verkligen att Aik har lyckas spetsa till målskyttet då till imorgon. För senaste matchen mot Djurgånrn, ja jag vet inte vad jag ska säga om den, Dom började ju bra i första perioden, men sen så sjönk dom i mina ögon.  Och det är ju ingen säkert ledning 1-0, Linkan drog på sig en fruktansvärt onödig utvisning i sista minuten, det ska jag säga om jag ser honom  Väldigt onödigt faktiskt att bara vräka omkull en spelare sådär i slutminuten. Och naturligtvis så kvitterade Djurgården med 15 sekunder kvar och jag tyckte att det enda poäng vi fick inte kändes så mycket värt..

Men som sagt, alla har vi ju våra dåliga dagar på jobbet, hur mycket man än har betalt, eller hur lite med för den delen.

Imorgon ska det verkligen bli skönt med en rejäl sovmorgon om inte kisse molly kommer och stör mig som hon vanligtvis brukar göra. En mycket trevlig helg och en godnatts sömn önskar jag eventuella nattsuddare, puss och kram på er  

Godkväll!

Sitter här och känner mig lite halvledsen just nu, är så typist då jag verkligen har försökt att tänka positiva tankar, och jag har märkt att jag mår så mycket bättre av det.

Men nu har en närstående släkting, skriver det efter som jag inte vill säga några namn, eller peka ut några särskilda personer på min blogg. Han förstörde verkligen för mig.

jag har aldrig dugt för honom, jag har fått kämpa med näbbar och klor för att inte nedslås av hans beska kommentarer som han närsom helst kan slänga ur sig till mig.

i skolan tyckte han att jag var för lat, och det var jag visserligen, men får man inte rätt stöttning hemifrån så blir det kan ju i stället slå åt andra hållet, att man tänker jag struntar i det jag duger ju ändå inte.

Men det är han det är riktigt synd om, han måste vara en riktigt olycklig själ, och såna är det väldigt synd om. Alkohlismen är ju som en svår sjukdom,  eller jag vet inte om jag kan kalla honom alkolist heller, snarare periodare, kanske är ett bättre ord, jag vet inte..

och vill man inte erkänna att man verkligen behöver behöver hjälp så är det inte mycket man kan göra.

I Sverige kan man ju inte tvinga folk  att söka hjäp tyvär.

Men det är som jag har sagt, vänner är den familj som man väljer själv. Och vem har sagt att en familj måste bestå av blodsband ? Jag har min fina familj och min älskade dotter, och jättefina vänner som jag uppskattar så mycket.

och vänner på fb, som finns där för en då man minst anar det, det är faktiskt också värt en hel del   

Har just bestämt mig för att mitt nya livsmotto ska bli ta ingen skit. Det är ju faktiskt något som jag redan börjat med, jag gjorde det just ikväll då jag äntligen satte foten i golvet och sa att nu räcker det, för en gångs skull är det slut. Jag bara sa hejdå och la helt sonika på luren.

Till slut kommer man väl till en viss gräns då det helt enkelt blir för mycket. Men det är klart skulle vederbörande ringa och be hemskt mycket om ursäkt så skulle jag nog förlåta, Vi är ju alla människor som kan göra fel. Men då ska det verkligen vara ärligt menat och en klar bätttring vill jag se. Annars får det va..

Jag har ett starkt psyke, och han ska inte lyckas knäcka mig med sina skitkommentarer. Jag är värd mycket bättre än så. Jag som alla andra förtjänar respekt, glädje och kärlek, lika mycket som jag ger vill jag få tillbaka. jag vill vara med folk som uppskattar mig för den person jag är och som inte försöker hitta en massa fel på mig hela tiden. Jag är jag och det får folk helt enkelt stå ut med  

Men nu ser jag att tiden håller på att rusa iväg, om man ska orka upp imorgon. Ska till vårdcentralen imorgon ett snabbt besök innan det bär iväg till jobbet, men det är inget allvarligt så mina vänner, ni behöver inte oroa er. Men det är bara en sak jag vill kolla upp.

Men nu vill jag önska eventuella läsare en godnatts sömn, och ursäkta om det här inlägget var lite trist, men skönt är det ju att få skriva av sig. och jag mår bättre nu   

Godkväll!

Jag måste bara säga att det var riktigt kul att se Aik spela hockey ikväll, och Hanses var lysande i mål. Han gjorde några riktigt fina räddningar och höll oss kvar i matchen. Men jag frågar mig igen, vad har hänt med North Power  vår hejarklack? Snacka om dött, ibland får dom upp nå ryck och ropar, men det är knappt så det hörs. Spelarna behöver stödet, och likaså publiken från sittplats tycker jag också borde klappa mer , jag menar ska inte laget få känna att dom spelar på hemmaplan? Rätta mig om jag har fel men det känns som att vi behöver lite mer blod i hejarklacken, kanske lite fler hejarklacksledare som eldar på klacken lite mer, Det är ju dock en hel del för stämmningen skull som man också tar sig till ladan och inte bara för själva matchens skull, annars kan man ju nästan lika gärna sitta i hemmasoffan och se den, lika mycket liv där nästan ändå, kom igen jag vet att Northpower kan betydligt bättre än så här.

Jag tänkte lite på idag att det inte är så dumt att ha fyllt fyrtiotvå. Jag menar, jag mår bättre än på länge. Vill inte helst tillbaka till den tiden då man var en osäker och blyg tonåring, och inte vågade ta plats.

Men nu har jag äntligen vågat börja ta mer plats, jag är ju värd att höras och synas lika mycket som alla andra, varför ska just jag vara en osynlig prick på denna jord? Jag har fortfarande mycket kvar att jobba på,, men en sak har jag kommit fram till.

Den dagen som jag dör så vill jag bli ihågkommen som en glad, positiv och godhjärtad människa. Det är vad jag försöker sträva efter.

Vet ni vad jag skrev i den positiva boken igår, nåågot som jag aldrig trott att jag skulle kunna skriva. Jag har knappt ens vågat tänka tanken ens för mig själv.

Jag skrev, tack kommunen för att ni gav mig sparken. Tack för att ni gav mig möjlighet att utvecklas mer som människa och hitta ett jobb där jag trivs och känner att jag har utvecklas mer än vad jag gjorde hos mina 15 år på kommunen.

på mitt jobb har jag dom som tror på mig, och det känns så underbart att det gör att jag växer mer och mer som människa, och jag lär mig att jag kan och vågar, och kan ta för mig.

Då jag började så trodde jag att jag möjligtvis kunde klara av att jobba som städhjälp, eller ett lättare städjobb. Det sa dom där förbaskade iq testerna som kommunen tvingade mig att göra. I dom stod det ju som ni vet att jag knappt dög till någonting. Men det gör jag, vem hade trott idag, att jag faktiskt vågar stå i kassan då det är lång kö, steka plättar för massor. Det vågar jag idag bara för att jag faktiskt har folk som tror på mig, och det känns faktiskt riktigt bra  Och jag älskar mitt jobb och är stolt över det.

Så sa jag inte heller på kommunen, jag sa jag är glad att jag har ett jobb så jag får en inkomst ungefär..

Men det är inget fel att jobba på kommunen, det är en trygg arbetsplats för det flesta som jobbar där och jag har ju kompisar som jobbar inom kommunen, och jag påpekar igen att jag är glad för deras skull. Men jag passade inte riktigt in där.

Synd bara att det tog så lång tid att inse det, att jag var tvungen att stå ut med så mycket pest och pina och för att till slut så här två år efteråt eller vad det är komma fram till att jag har det bättre nu.

Och vad ska jag säga som avslutning på detta inlägg? Ja här sitter jag nu som 42 årig kvinna och känner mig nöjd med mitt liv, precis som det är nu. Visst kommer jag alltid att önska att saker kunde vara bättre, men det finns alltid saker som kan bli bättre bara man har viljan och kraften att tro på det själv, och försöka göra nåt åt det också. och går det inte så har man ju i allafall försökt och bara det är värt mycket  

Godkväll!

ja då var snart lördagen slut då, men än finns det ju några timmar kvar att njuta av  Det har varit en bra dag, om man bortser från hockeyn, som inte var ett dugg rolig. Det börjar svida nu, tredje raka förlusten för vårt kära Skellefteå. Det känns som att det finns en hel del som dom skulle behöva jobba på, försvar, powerplay och boxplay, samt att ta skiten framför mål.  Man kan inte lasta förlusten på Hanses tycker jag, har han inget bra försvar så är det jäkligt svårt för honom att stå i mål. Men bättre upp till nästa match hoppas jag, och att förlusttrenden vänder då, och eftersom  

Idag har jag och min älskling tagit oss en sväng till stan, där jag bjöd honom på fika. Sen gick vi och fixade min dotters julklapp, en ny iphone 5 som hon fick nu i förväg. Och hon blev så glad  

Sen gick jag på hemmakväll och hyrde tre filmer, dom två första har jag förstås redan sett, 22 jumpstreet och the other women, men det är filmer som faktiskt är värda att se om, helt klart. Och sen blev det en skräckis också som vi snart ska se, hoppas bara att vi vågar se den. Den heter Dödens våning, jag får kalla kårar bara av att läsa titeln på filmen och av att se fodralets framsida, men jag ska ikväll då jag gå och lägger mig skriva i den positiva dagboken så kanske jag slipper mardrömmar haha  

Igår var jag en snabbis  på gymmet, det blev 60 min på löpbandet, magmaskin och lite vikter. Jag gjorde faktiskt situps på en stor boll också, som jag egentligen har i mitt nya styrkeprogram, men jag har inte vågat mig på att helt andvända det ännnu, det är ganska tufft. Men jag upptäckte faktiskt att det kändes bättre att göra situps på en boll, och slippa få ont i ryggen. Jag klarar inte av att göra dom på vanligt vis och ligga på rygg på golvet. Då brukar jag få ont i nacken också, och det är ju inte skönt för fem öre. och då blir det ju inte att man vill göra dom heller.

jag blev lite ledsen då jag fick veta att det tagit slut mellan ett par som varit ihop så länge, ungefär lika länge som jag och min man har, fast lite längre.

Det är alltid tråkigt då kärleken dör.  Men jag brukar säga att kärlek är som en blomma, vattnar man den inte tillräckligt så dör den till slut.

Det är också lätt att man kan glömma bort varandra mitt i vardagen, då det är så mycket annat som hägrar, som jobb, kompisar och nöjen.. Men då är det ju rätt viktigt tror jag att man ska kunna prata med varandra och säga om man känner sig missnöjd.

Något som jag har lärt mig i mitt förra äktenskap. Jag tror att så mycket hade kunnat vara annorlunda om vi bara satt oss ner med varandra och riktigt pratat ut med varandra om att vi kände oss missnöjda. I stället så då vi blev sura så gick vi undan och pratade inte på ett par timmar och sen tyckte vi att allt var som vanligt igen.

Men det var det ju inte, det blir ju liksom en klump i hjärtat som bara blir större och större, och sen till slut så brister det och det är försent att göra någontinging alls.

Det finns mycket som jag ångrar som jag anser att jag skulle ha kunnat gjort bättre, många gånger hade jag dåligt samvete för det.

Men det är ju egentligen ingen ide, det förflutna har ju redan varit, och det kan vara svårt att reperera. Istället gick jag vidare, blev så småningom allt starkare, och jag kände att det var dags att ge sig in i en ny relation igen.

OCh det ångrar jag inte en sekund att jag träffade min fantasiska man. Han har ett så gott hjärta och jag riktigt känner att han är en god själ som älskar mig för den jag är.

Det viktigaste jag har lärt mig är att prata ut om saker då nåt känns fel, och inte gå och vänta på att det ska bli bättre, eller sämre så det till slut inte finns något mer att göra. Känns en relation helt fel och absolut inte går att göra något åt den så är det ju naturligtvis bättre att bara lämna den och försöka gå vidare sig själv. Har hört någon klok som person som sagt att om man stannar av medlidande så skadar man inte bara sig själv, utan även personen man lever med, och man slösar bort dennes tid också.

Det har jag tänkt att om jag någonsin skulle känna att jag inte vill vara kvar i äktenskapet längre så ska jag gå, jag ska aldrig mer stanna för någon annans skull. utan göra det jag tycker är rätt, hur tufft det en skulle kännas, har lärt mig att det är så himla viktigt att vara sann och stark mot sig själv.

Men som sagt, dom problemen har jag ju inte nu, jag är lycklig här och nu och vet precis var jag vill vara, men som sagt var man vet ju aldrig vad framtiden har i bagaget. Men det tänker inte jag oroa mig för utan bara tänka på hur lycklig jag är med min man. för att inte påminna mig allt annat jag har som är gott, min fantasiska dotter, och fina vänner jag har runt omkring mig, det betyder mycket..

Jag är stolt över mig själv att jag har ett så pass starkt psyke att jag faktiskt har orkat resa mig från alla mottgångar jag råkat ut för, det känns bra.

Livets svårigheter kommer ju inte för att knäcka en, utan för att visa hur stark man är som person att hantera det. Och det är först då man ger upp som man förlorat kampen  Och det önskar jag att ingen människa gör, alla är vi värda ett fint och gott liv,  och göra det bästa av det här livet som vi har på jorden  

godkväll!

Eller vi kanske ska säga godnatt, är snart dags att plinga i säng känner jag. Så man inte är så okristligt trött imorgon.

Igår kväll gick jag faktiskt och la mig redan halv tio. Jag sa till min man, och hoppades på att få lite medlidande, det är väl för att jag börjar bli så gammal då jag går och lägger mig tidigt. Men han bara log och sa, det var du som sa det, och inte jag  Tji fick jag för det medlidandet alltså..Men som sagt var i sinnet är jag fortfarande typ 25, man är ju aldrig äldre än vad man känner sig.

I afton har jag inte gjort något särskilt, gjort en riktigt god lasange och sett hockey. Det var faktiskt en riktigt spännande match, och bra gjort av Skellefteå att hämta upp sig i underläge. Och äntligen fick Hanses visa vad han går för, så många som tvivlar på honom. Det har faktiskt jag själv gjort lite också, men nu visar han klass då han gjorde fina räddningar på straffarna, han kan bara han får mer chans att visa upp sig  

I måndags for jag på shabam, med en  kompis, var ju ett tag sen jag var dit sist. Så det kändes att jag har tappat lite kondis, men nu blir det att börja igen att träna på allvar.

Det har gått riktigt bra att skriva i min positiv bok jag har, jag har faktiskt märkt att om jag skriver i den strax innan jag somnar så drömmer jag mindre mardrömmar, och vaknar lite gladare på morgonen därpå. Inte för att jag drömmer mardrömmar så värst ofta, vilken tur det förresten.

Jag har hört att mycket kan bero på vad man har för tankar innan man somnar, det kanske stämmer till en viss del. Jag menar om jag somnar glad och med trevliga tankar så borde det påverka sömnen. Än om jag skulle ligga och tänka innan jag somnar, att fy fasen en ny dag i morgon, och den här dagen har minsann allt gått fel. Och kommer det ens att bli något bättre imorgon? Eller bara på allt död och elände, och krig som finns i världen så skulle man inte må särskilt bra då man sluter ögonen.

Det säger sig ju rätt självt att jag inte skulle vara något mycket gladare då jag vaknar nästa morgon . Då skulle kanske hela dagen gå i samma negativa mönster. Men om jag tänker innan jag somnar att imorgon blir en toppendag, då kanske man vaknar med samma lust och nyfiken het nästa morgon, med mer positiva tankar, Men det är förstås ingenting jag kan bevisa helt och hållet, men värt att testa i allafall, och en stor rekomendation att införskaffa den positiva, boken. Man lär sig att uppskatta det goda i livet. Och sen kan det ju vara kul att gå till baka lite senare att se på allt det trevliga och goda som faktiskt finns i ens liv, det kan ju muntra upp en om man faktiskt har haft en riktig skitdag då allt känns trist  

Men nu ska jag inte svamla mer för ikväll utan faktiskt ta mig i kragen och gå och lägga mig..Och nej det beror inte på att jag ät gammal, bara att jag är trött . Förresten är jag ju ändå inte så fasligt gammal ändå, bara 42, har ju ändå mer än hälften av mitt liv kvar, om jag får ha tur, att göra det bästa som jag möjligtvis bara kan av, så jag har bra saker att tänka tillbaka på..

Natti natti och tjingeling  

Tjolahopp!

Ja då var det dags för några rader igen, eller några, brukar ju oftast bli alltför många rader. Egentligen kanske jag skulle skriva typ tre gånger varje dag, då skulle jag ju inte ha lika mycket att skriva om på en gång, fast det ids jag nog inte. Det här är ju en blogg som jag inte satsar alltför allvarligt på, jag tycker det är roligt att skriva på den då andan faller på, och jag uppskattar verkligen ni få som faktiskt tar er tid att läsa den då jag väl skriver.

Om jag skulle vilja satsa på fler läsare så skulle jag ju alltså försöka lägga mer tid och energi på den, och kanske hitta på nåt mer teman och så, men jag känner inte för det just nu iallafall.

Idag har man som sagt var mått som man förtjänar, jag var på fest igår med mina jobbarkkompisar.Det var hur kul som helst, synd bara vi skulle fara hem just när vi hade som roligast, men så är det ju oftast alltid  

Men det straffar sig dagen efter, jag har inte varit direkt på topp idag, hade tänkt vara duktig att fara på gymmet, men det blev inte så alls av förståliga själ.

till middag idag blir det hempizza, Man skulle faktiskt verkligen kunna säga att jag har helgat vilodagen idag, fast egentligen skulle jag nog ha gått i kyrkan också, om allt hade varit rätt, men vad fan, vem bryr sig om det ? Jag hoppas ändå att den dan jag dör att jag kommer till något trevligt place på andra sidan, den dagen, det är dags för mig att den vägen vandra, men jag har då tänkt vänta i minst 50 år till om jag får välja alltså  

Jag hade förresten ett väldigt givande samtal med min coach. Jag hoppas verkligen att jag ska lyckas bättra på min självkänsla, är ju på god väg känns det som redan.

Igår då jag och flickan var i Umeå så införskaffade jag en typ av dagbok, jag har döpt den till positiva boken 2014/2015, Och ni hör ju på namnet att där ska jag bara skriva ner positiva och bra saker. Det blir som en liten form av dagbok, fast jag ska bara skriva ner positiva saker som hänt under just den dagen och saker jag är tacksamm för. Det är nog kanske inte alldeles lätt. Jag menar har man haft en riktig skitdag så är det inte alltid så lätt att komma på och plocka en massa bra saker just från den dagen. Men det ska gå, Som det är så väljer vi ju helt själva hur vi ska forma våra liv, fast ibland kommer man förstås på avvägar, då ingenting går som man vill. Men då gäller det att orka ta sig i kragen och gå vidare i sitt liv, och försöka vända det till något positivt.

Alltid har man ju något positivt i sitt liv som man har att vara glad och tacksam över,  och ibland får man gräva riktigt ordentligt för att finna det. Tankens kraft är stark, om jag väljer att vara en negativ människa som ser precis allt i svart, då blir man så, Om jag vaknar varje morgon, ser mig i spegeln och tänker jag är helt värdelös, och ful och jag kan ingenting, då blir det ju säkert till slut så.

Nu kanske jag överdriver lite, men grejen handlar ju om att försöka vända negativa tankar till positiva. Det vore ju alltid trevligare om jag ser mig i spegeln och tänker att jag är bra som jag är, jag är glad och positiv och det här kommer att bli en toppendag  Till slut kanske man låter dessa tankar ta överhanden om man säger det tillräckligt ofta. Som jag påpekade i ett annat inlägg, om en klok person som sa, låt alltid det goda tankarna vinna. Jag börjar faktiskt riktigt tro att man kan komma långt med det.

Men sen kommer det ju alltid dagar då man känner sig allt annat än positiv, men det är ju faktiskt tillåtet att ha såna dagar också, bara man orkar resa sig upp igen  

Men nu är det dags att käka middag, en skön söndagkväll önskar jag eventuella läsare, Tjingeling