Godkväll!

Ja då är snart söndagen gjord. Och den har faktiskt varit riktigt trevlig måste jag säga, även om jag inte fick nån vidare sovmorgon.

Min svåger kom rätt tidigt redan vid elva, men det är ju álltid trevligt då han kommer och hälsar på oss. Vi satt och spelade kort och surrade lite, och sen kollade vi upp om en London resa som jag och min dotter är sugna på att göra i sommar. Vi har ju aldrig varit utomlands, och London är verkligen ett av de ställen som vi skulle vilja resa till, vi kollade upp lite priser och hotell, och för två skulle det gå på runt 7000, beroende på vilket hotell som vi väljer att bo på. 

Sen bjöd han oss på mat som vi tog hem från Irnas, och det var riktigt gott, tog en pastarätt.

Sen var vi och tittade på lägenheten också, eller inte inne i den för där bor ju fortfarande den familj som är där. Utan jag ville bara se området. Och det verkade fint och hemtrevligt. Så det ska nog bli bra hoppas jag.

Jag blir så besviken på mig själv ibland. Jag försöker verkligen tro gott om alla människor, och jag vill även det.

Jag hoppas och tror på att folk ska förändras till det bättre och att det liksom finns något gott hos alla..Och det tror jag fortfarande det gör, jag menar bara för att dom gör mig besvikna så innebär det inte att det inte finns gott hos dem. Det kan lika mycket väl vara mig det är fel på, eller jag vet ju själv var felet ligger i, jag är helt enkelt för snäll och godtrogen, och det är bra till en viss del, men inte för mycket. Då svider det ju bara dessto mer sen i själen, då jag inser att det inte alls var lika bra som jag trodde att det var från början.

Men det är väl svårt för mig att ändra på mig själv, då jag i naturen är snäll och godhjärtad..Och vill gärna ge folk även dom som sårat och varit dum mot mig en andra, och en tredje chans.

Men det är inte så lätt att ändra sig så där i ett trollslag. Men lite bättre har jag ändå blivit på att säga ifrån då det väl gäller och det är ju ett plus i allafall  och jag säger mer vad jag tycker och tänker än vad jag gjorde förut, och det är bra, fast ibland kan jag ju liksom fara över mer åt det andra hållet och säga för mycket i stället, och så kan det bli fel ändå..Men som sagt jag har aldrig påstått att jag är perfekt, och det kommer jag väl förmodligen aldrig att bli heller,,Och jag vet heller inte om jag skulle vilja bli helt perfekt heller, det låter liksom tråkigt på något sätt, att inte alls ha några fel och brister.

Men nu blir det ett avsnitt av Walking dead tänkte jag och om vi hinner nåt avsnitt av Vamparie Diaries..

 och sluta pladdra för ikväll...Tjingeling och god kväll önskar jag ev läsare, snart måndag jiphie  

Alla har vi våra fel och brister,

frågan är bara hur pass mycket

man är beredd på att jobba med dem?

Men vem vill vara en maskinerad robot,

¨som gör allt rätt, hela tiden, och utan

att göra det minsta fel. Tänk vad tråkigt livet

skulle bli då`?

Att vara helt perfekt, är säkert något som många

drömmer om, sådär äckligt snygg och perfekt,,

Men den drömmen kan också gå i krasch, när en gång

ens spegel kraschar och man inser helt plötsligt,

att jag är inte någon gud, jag är bara en vanlig,

människa..Och jag duger precis som jag är med

mina fel och brister