Godkväll!

Suck vad den här lediga helgen gick snabbt, den bara rusade i väg, och speciellt då man gör något roligt, tre dagar sa bara krasch, bom, slut   Så imorgon blir det att stiga upp som vanligt före fem.

Resan hem gick bra, fast efter fem timmar på resande fot är man ganska stel i kroppen. Men skönt känns det ändå att komma hem till min man och kisse Molly, och nu är man ju några tusen kronor fattigare, men det har det defenitivt varit värt.

Däremot så fick jag en mindre trevlig överaskning då jag kom hem. Eller en överaskning var det ju egentligen inte men. Mollyfick för sig att hon skulle hoppa högt överst på vår bokhylla och då ramlade det ner ett kuvert där det stod mitt namn på. Jag hade glömt eller man kanske ska säga förträngt vad det var för något, och det var den där psykologi testen som min gamla chef från kommunen mer eller mindre tvingade mig att göra då mitt gamla ställe skulle stängas ner, och dessutom hade hon ju inte heller riktigt förklarat vad det var för slags test, utan jag trodde att det var typ ett arbetstest eller liknande.

Jag var dum nog att bläddra igenom dom där papperen igen och det skulle jag inte ha gjort, Jag mådde så dåligt av att läsa det, det där var ju ett test som visade att jag är dum i huvudet..Jag trodde att jag hade lagt allt det där bakom mig, men minnen trängde fram igen om hur dum  jag kände mig och detta test sänkte ju mitt självförtroende fullkomligt i botten..

Då jag började arbeta på min nuvarande arbetsplats så tänkte jag att det enda jag kan är att möjligtvis hjälpa till med disken.

Jag fattar inte hur en chef kan överhuvudtaget överväga att dra  ner en annan människa på det där viset, men jag anmälde ju henne senare för  kränkande särbehandling, och det känns så skönt att jag faktiskt hade facket på min sida också som kämpade för mig med näbbar och klor,

Jag tyckte det kändes rent suveränt då hon höll det där papperet i sin hand och sa till mig att hon läst och tagit del av det, jag hoppas verkligen att hon tog lärdom av det här och kanske behandlar sina anställda på ett bättre sätt i fortsättningen, Jag tyckte faktiskt att det kändes skönt att visa henne att här är jag och mig behandlar man inte hur som helst utan att få betala för det.

Det svider fortfarande, i själen då jag tänker på det.  Men man kan ju på ett säga att det här hjälpte mig lite grann jag fick ju i allafall ett lönebidrag utan problem..en annan kollega från kommunen fick ju genomgå samma test som jag och hon blev också väldigt upprörd och fick så småningom sparken av samma chef dessutom.

vad betyder då egentligen kommunens värdegrund? Jag kan säga som så att dom kan stoppa upp den i häcken, deras ord betyder i själva verket inte ett dugg då det väl kommer till kritan.

Nu låter jag väldigt bitter, och det är jag väl lite på sätt och vis. Jag försöker så gått jag kan och gå vidare i livet, trots mina fel och brister som jag vet om att jag har. Men nu har jag bestämt mig för att gå vidare och försöka släppa det här fast det inte är lätt, jag menar tycker folk att jag är dum i huvudet så får dom tycka det.

Och jag har kompisar som jobbar i kommunen och jag är glad för deras skull att dom har jobb där   

Men jag ska visa både för mig själv och  för andra, framför allt mig själv, att jag inte alls är sådär världelös som testet säger att jag är , en bit papper säger inte en hel bild om hur en människa faktiskt är. Det är hur man är inuti som räknas, och att man faktiskt gör sitt bästa och det man kan efter sin förmåga och förutsättningar,,alla människor är lika mycket värda trots fel och brister och kan folk inte acceptera det så får det ju stå för dem !