Godkväll!

Tänkte skriva några rader nu innan jag susar i säng. Har varit riktigt trött nu ikväll, hade lite ont i ryggen nu då jag stått och stekt fläsk för glatta livet idag. Det var inte så kul idag, rökigt och flottigare än vanligt. Jag tror jag rengjorde glasögonen tre gånger för att överhuvudtaget kunna se något  

Nackdelen med glasögon är ju att det kommer fett på dom och då kan det vara så gott som omöjligt att se. Och svårt är det att se utan också eftersom mina ögon nu har vant sig vid dem.

En polare sa till mig då jag funderade hur jag klarat mig utan glasögon så länge då jag ser så pass dåligt med vänster öga, han sa att det beror på att jag har ansträngt just det ögat automatiskt under en längre tid. Och sen nu då jag har glasögon så slappnar jag ju av och då går det nästan inte att se utan, det är märkligt sånt där vad kroppen gör så utan att man ens tänker på det själv, och allt det för att jag var så himla envis och dum och ville inte ta tag i problemet förrän det blev akut nödvändigt.

Annars har det varit en lugn kväll, har fått varorna från icamaxi nu. Och himlars så bekvämt det. Nu får ju folk tycka vad dom vill, att jag är lat som inte går på affären och storhandlar. Men jag kan faktiskt påpeka att jag inte är särskilt lat  Förutom att jag går och står hela dagarna på jobbet så är jag ju då och då på gymmet och tränar så gott jag hinner.

Nu har jag förresten prövat den där soppan för andra dagen i rad, men denna gång blev den dock inte god, jag skulle ha andvänt decilitermått, den blev för tok för blaskig, så den var inte särskilt mättande.

Men jag klarade mig ändå hyfsat, jag åt frukost typ fem halv sex, och sen åt jag ingenting förrän halv två, fast det kändes nästan lite väl länge. Jag måste nog helst ha något slags mellanmål,

Imorgon tror jag att jag ska ha en ev det kalla sopporna som jag kan dricka på stående fot, det vore ju synd om jag svimmade, bara för att jag är så tjurig och ska testa dom där eländiga sopporna  

Hockeyn var väl sådär ikväll, men vi brukar ju ha rätt svårt mot Växjö, det är ju inte utan anledning som dom ligger där dom gör i tabellen. Jag brukar säga att de är ett sk inköpt lag, mycket uländska spelare, men det tjänar dom ju på tydligen. Men två poäng fick vi ju med oss ändå och jag måste säga att Jimmie Erikssons mål var kanonsnyggt  

Jag ser förresten att fler läsare börjar hitta hit till bloggen, och det är roligt. Ett bra tag har jag haft typ fyra-fem besökare som max per dag och det känns ju kul att inte bara skriva för mig själv, då hade jag ju lika gärna kunnat skriva dagbok som jag gjorde förr i tiden  Men som sagt var det här är ju en ganska anonym blogg och det är kanske inte så lätt att hitta hit då, förutom ni som har mig på fb, jag gissar att de mesta av mina läsare kommer därifrån och kanske en och annan kompis. Men så länge jag tycker det är roligt att skriva på bloggen så kommer jag att fortsätta , även om jag så skulle ha noll besökare per dag.

Jag funderar på varför jag och säkert är jag inte ensam om det skjuter upp saker som ska göras. Det kan vara småsaker, som att ringa en vän, läsa färdigt en bok, eller skriva på min bok eller vad som helst. Oftast det här ordet sen, tänker man ju finns alltid. Men en dag kommer det ju en tid då det inte finns något mer sen. En dag är det för sent till att göra alla dom där sakerna som man ofta skjuter upp till framtiden. Men det är väl så man tar ju förgivet att det finns hur mycket tid som helst att ta igen saker på, men det gör det kanske inte alltid.

Jag tänker på Calle tex, han hade säkert massor med saker som han och hans sambo planerat göra, han tänkte säkert på imorgon ska jag göra det och det, och sen om två månader gör jag det, och sen blev det aldrig av för då dog han ju som ni ju vet.

Och även min kompis som dog, vi hade ju planerat att vi skulle träffas igen, vi drog ut på tiden och saker kom ivägen och till sist när vi väl skulle bestämma ett datum dog hon..

Nu låter jag kanske rå, men jag tror inte på att det i längden är bra att skjuta upp saker, men samtigt så tror jag inte heller man ska känna sig pressad över att man en dag kan dö hastigt och lustigt..Nä, det bästa är kanske att ta dagen som den kommer, leva här och nu och göra det man känner för just då, och så tar man tag i de saker man tycker är viktiga här och nu   Det finns tyvär inget facit man kan gå efter, som säger att om jag hade gjort den här saken innan så hade det kanske blivit så här, eller om jag valt det här i stället för den här saken så hade mitt liv kanske sett annorlunda ut, det är ju någonting som vi aldrig fått veta..

Jag kan ju tex aldrig veta om jag verkligen gjort rätt som satsat på det här jobbet, det är ju inte säkert att det här leder till någon tillvidareanställning, jag får ju aldrig veta om det blivit bättre om jag sökt praktik någon annanstans. Men jag vet bara att jag trivs med det här jobbet här och nu och sen får jag se vart det leder, det finns ingen som kan säga om jag gjort rätt eller fel val, jag vet bara att jag trivs där jag är nu och vill fortsätta som det känns nu  

Men nu ska jag inte trötta ut er mer för den här gången, det här inlägget blev nog lite rörigt, men ni förstår kanske ändå på ett ungefär hur jag tänker, kanske..