Godkväll!

Ja då är det äntligen fredag, så skönt med en ledig helg och få vila upp mig från cyklingen ett par dagar, fast jag har fått höra att jag egentligen borde cykla i helgen så att inte min stackars kropp ska få sig en chock på måndag då jag cyklar igen, det har den nog redan fått efter dom här tre dagarna, men bra mår jag och är så stolt över mig själv  

Och nu ska jag berätta om den märkligaste cykelturen jag har varit med om hem, ni som tycker att jag är tokig får tycka det, och jag säger att jag inte är det tills det är vetenskapligt bevisat att andar och det andliga inte finns  

Om ni som läst min blogg kommer ihåg att några månader efter att Calle min xman dött så fick jag ett meddelande från honom från andra sidan genom min vän som är andlig och har kontakt med andar.

Efter det har det mest märkliga saker börjat hända, jag har själv blivit mer öppen för det andliga ting efter den här händelsen, och jag tror defenitivt på folk som säger att det har varit med om övernaturliga saker..Jag menar varför skulle det inte vara sant? De skulle inte tjäna på att hitta på några såna saker.

Iallafall så tänker jag berätta om min cykeltur hem. Jag cyklade igenom Bergsbyn och sen då jag kom till ursviken så kom jag helt plötsligt på att jag skulle cykla en annan väg än den jag brukar. För jag minns att jag och Calle brukade gå där ibland men jag kom inte ihåg exakt hur vi gick, dom som känner mig väl vet att jag har ett extremt dåligt lokalsinne.

Iallafall så svängde jag in på den vägen och började tänka på Calle och då blev jag jätteledsen med ens och var nära gråten. Men sen blev jag plötsligt lugn och det kändes på något konstigt vis som om han vore hos mig. Och sen då jag cyklat mot Ön som det heter så blev jag osäker hur jag skulle fortsätta sen för att komma dit jag bor. Och jag fick nåt konstigt för mig och frågade Calle om vägen, jag sa tyst för mig själv, led mig..Och sen huxflux var det som att jag bara hittade vägen jag cyklade och visste precis hur jag skulle cykla, det var som om någonting inom mig sa håll dig nu hela tiden rakt fram och sväng inte, fast det fanns flera möjligheter till det.

Sen döm om förvåning så kom jag helt rätt väg precis som jag tänkte ända hem, och sen tackade jag honom för hjälpen och hux flux så var han borta. Och det här går ju heller inte vetenskapligt att bevisa om det verkligen var han som visade vägen, men jag har berättat det för min vän och hon tror absolut att det var Calle som hjälpte mig på traven, samtidigt kan det ju också ha varit jag som plötsligt kom ihåg vägen. Men jag väljer att tro det första, för det känns bra för mig att tro det i mitt hjärta, för Calle var ju en väldigt god person som tyckte om att hjälpa andra människor. Och jag vet också att han var väldigt bra på att hitta överallt, jag kände mig alltid trygg då vi var på vift, jag visste att han skulle leda oss rätt, och han gjorde det också  

Det här känns faktiskt bättre för mig, det är ett bra sätt för mig att hantera sorgen och gå vidare i livet, 

Minns ni attt jag skrev att jag fått svar på en viktig fråga också en gång? En sak som jag ofta har undrat över är om det verkligen hade blivit bättre om jag  och han försökt igen.

En kväll låg jag i sängen då jag var så att säga mellan sömn och vakenhet, har hört att då är man som mest mottaglig säger min vän. Då fick jag samma känsla igen att han var hos mig,,Och jag frågade honom tyst i mina tankar om han trodde att det skulle ha hjälpt om vi försökt igen,,Och jag fick svaret, att nej, det trodde han inte. Men att han varit väldigt ledsen och arg efter skilsmässan..Det svaret kan mycket väl ha kommit från mig själv det vet jag inte, men det var så märkligt alltihop. Och vi funderade ju då han levde ett tag på att försöka igen men ingen av oss var beredda att göra det.

Och även om det inte var han som  gav mig svaret, så fick jag ju det själv  

Jag har ofta mått dåligt över det och undrat om jag kanske gav upp för lätt, men det gjorde jag inte. Och det känns bra för mig att veta det.

SOm sagt var jag förstår om ni som tycker att jag är tokig, jag frågade till och med min vän om hon tyckte att jag var det, men hon sa bara, nej i så fall är jag också det   Och varför ska man egentligen bry sig om andra tycker det ? Som sagt var den dagen det är vetenskapligt bevisat att det inte finns andar och spöken och annnat övernaturligt så klassar jag mig själv inte som tokig  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja det var ett tag sen jag skrev nu, har hunnit. hända en hel del sen sist.? De flesta som känner mig vet ju att jag har förlovat mig. Och det känns bara så rätt, då jag är så kär i honom. Och dessutom ska jag bli sambo, han har så gott som redan...

Godkväll! Ja nu var det ju som vanligt ett tag sedan som jag skrev, tänkte att nu får det vara på tiden att jag skriver några rader igen   Idag har det varit en riktigt trevlig dag, jag och min dotter for en sväng till solbacken, och gjorde lite ...

Godeftermiddag!   ja då tänkte jag att det var dags att skriva några rader igen. Idag har jag inte gjort någonting alls,bara slappa och tagit det lugnt, men det är skönt det också, tid har jag ju gott om, och stressa behöver jag i nte så   . Me...

Godkväll, eller snarare godnatt!   i allafall för mer normala människor,, jag räknar mig väl inte just nu som en normal människa kanske..Inte efter idag. vaknade idag mådde rätt bra på morgonen, men sen började jag må sämre under dagen, blev yr...

Godkväll!   ja nu sitter jag här och vet inte riktigt vad jag ska tänka eller känna. Aiks säsong är slut, men grabbarna har ändå kämpat tappert hela säsongen och ett sm silver är inte dåligt. Frölunda var helt enkelt några nummer för stora för os...