Godafton!

Idag har varit en rätt bra dag faktiskt. Har jobbat till tolv idag bara, så det var rätt skönt eftersom jag skulle till arbetsförmedlingen sen på det som heter allmän informatio. Och jag förstår ju att det är akassan som hittar på alla regler, för dom är ju hårda och vill inte att man ska slarva då med jobbsöket när man är arbetslös...Och det är ju delvis rätt, men ibland finns det ju kanske inte några jobb som passar en, och vad ska man göra då, jag är ju liksom lite låst då jag inte kan söka jobb på skellefteå kommun, utan jag måste ju se mig om på privata ställen, och då är det ju svårare för mig. Jag hoppas verkligen att jag ska få lönebidrag där jag jobbar nu och att hon inte ska ändra sig angående min anställning om siffrorna blir tillräckligt bra, men man vet ju inte. Jag har inte så stor erfarenhet av hur den privata branchen fungerar, men som sagt var i mina ögon så är det ju inte heller så säkert att vara anställd inom kommun..

det värsta jag tyckte var att af kan tvinga en att söka jobb någonstans söderut om dom hittar något man skulle passa som. och det är ju en god tanke, många är ju säkert beredda att göra allt för att få jobb och då flyttar dom.

Men det svåra är ju då man som jag har familj..Jag menar vi säger att om det skulle gå så långt att jag skulle få ett jobb i Skåne som passar mig..För det första ska man ju ha råd med resan dit tur och retur. och det har man ju knappast då man bara får akassa.

Och min dotter hon är ju visserligen rätt stor 17 år..Men ska hon då i så fall bryta upp från sina studier, hon har ju 1 och 1 halvt år kvar cirka av skolan, och min man kanske skulle bli tvingad att säga upp sig från sitt jobb, annars skulle det ju säkerligen bli finito mellan oss, för det avståndet funkar ju inte..Och min dotter  kanske inte ens vill flytta med..

Men jag hoppas verkligen att det slipper gå så långt, jag har ju i allafall 17 månader på mig att söka jobb..Jag skulle inte vara helt främmande att söka jobb tex i Piteå, det är ju inte så långt bort, men då måste det ju i så fall vara såna tider som passar med mina bussar så man kan pendla,

tyckte det förresten var en rätt jobbigt tant där på som var på mötet, jag tyckte verkligen synd om henne, hon hade jobbat i kök i 40 år men hon hade fått sluta pga att hon fått soreasis på händerna och då får man ju inte jobba med mat eller livsmedel.Men hon ställde en hejdundrandes massa frågor hela tiden så han som föreläste han inte gå igenom all information..Men han sa ju i och för sig i början att har ni några frågor så säg bara till, och det var hon ju bra på  

Matchen mot frölunda har jag glömt bort,,har vi spelat match ikväll ens,,hihi..Tråkig förlust tycker jag, aik hade inte så särskilt mycket att säga till om, i tredje perioden så såg det lite bättre ut, men då inga mål trillar in är det svårt..

Och vad har hänt Med Bud Hollyway, undrar jag fortfarande? Han jobbar visserligen allt han kan på isen säkert men målen vill inte lossna, verkar som om nåt har låst sig hos honom..En bra ide skulle vara att flyga hit hans föräldrar och betala biljett för dem. Han brukar ju bli så mycket bättre då, jag menar han har ju säkert en bra mastig lön för att han ska göra mål, eftersom det är tänkt att han ska vara vår vassaste målskytt.

Men som sagt var vi leder fortfarande tabellen och det är ju säkert svårt att spela hur många matcher som helst utan förlust, nån gång ska den komma.

Blev förresten förvånad då jag märkte att det snöade idag, det är bara att acceptera med sorg i hjärtat att vintern och den där läskiga halkan är på ingående och inte mycket att göra åt, gäller bara att klä sig varmt och på med ordentliga broddar så brukar man klara sig hyfsat bra.

Men nu är det väl dags att susa isäng så man orkar upp kvart över fem imorgon, jag får hämtning då och det är ju inte helt fel.

Önskar mina få läsare en supernice fortsättning på kvällen,,todeloo  

Godkväll!

Ja just känns livet lite halvtungt, vet inte om det beror på höstmörkret eller på förkylningen..Eller kanske för att jag ingen cola har druckit sen i lördags?  Men jag måste säga att jag ändå är rätt förvånad över hur bra det har gått utan cola och läsk överhuvudtaget under veckorna..Jag måste säga att jag faktiskt är rätt stolt över mig själv, även om det ibland känns riktigt jobbigt, äter ju inget godis under veckorna heller just nu. Och det är ju bra så jag lättare kommer ifrån det, förutom på helgerna då måste jag ju få unna mig någonting gott om livet ska kännas någorlunda roligt att leva.

Jag försöker vänja mig just nu vid att äta bönor och sallad till maten i stället för pasta, ris och potatis, går väl rätt bra måste sägas, men jag är egentligen men bönorna är väl sådär, men dom blev i allafall lite mer ätbara då jag kryddade upp dem lite med grillkrydda  Men då jag ska köpa mig en mixer när jag får lön så har jag fått två bra tips på att göra grönsaksmos, det kan ju vara trevligt att äta som omväxling och inte bara dom där trista bönorna.

både jag och min man är förkylda just nu, känns inget kul alls men jag kämpar på och far ändå till praktiken, nu är det ju snart helg så det känns ju skönt att kunna vila upp sig i två dagar. Jag får se om jag far till gymmet nu då jag är förkyld. Hade så gärna velat fara på shabam som är ikv'äll men jag valde att hoppa över det.

Jag måste avreagere mig nu känner jag..En sak jag funderar över är om och nu pratar jag inte särskilt om min praktik där jag jobbar, utan generellt sätt..

Jag funderar ibland över om vi människor ska vara  som några slags robotar eller maskiner. Så är det inte på stället där jag är, vi pratar, skrattar och har roligt ihop så det känns jättekul. Det finns ställen som man knappt varken får prata, skratta eller ta en paus bara för att hämta andan..Och hur  ska det kunna hindra att sjukskrivningarna stiger ? Bara en enkel fråga..Om man hela tiden bara får jobba och springa utan att knappt prata eller skratta så blir man till slut som en robot, nästan utan känslor. Är det så det ska vara i arbetslivet? Hur lockande känns det om man som praktikant kommer till ett sånt ställe där dom bara kör med en tills man mår så dåligt att man bara vill sluta där? Om ett ställe får svårt att behålla praktikanter pga av dålig stämmning och otrivsel, borde stället då inte börja fundera på, vad är det som gör att det blir så här? Och vad skulle vi kunna göra för att rätta till det, så alla kan trivas bättre.

Ett exempel jag kan ta min man har sjukskrivit sig på jobbet fram till helgen pga av att han är så förkyld och hostar så han nästan blir yr. Då ringer hans arbetsgivare och kräver att han ska komma till jobbet på fredag, för att de går på knäna där pga av för lite folk. Men vad sjutton är det inte bättre att anställa fler folk istället för att folk som är sjuka ska måsta rycka ut..Jag funderar, vart är världen på väg egentligen? Ja det kan man verkligen fundera på..

Men nu dags för lite doktor quinn,,tjingeling  

Godafton!

Hade ingen lust att skriva igår, var så himla trött efter träningen. Inte för att det är så många som läser men ändå   Igår dansade jag ju shabam och det gick lite bättre än förra gånge, fast dom sista låtarna hade jag lite svårt att hänga med i rörelserna då jag tyckte dom var lite komplicerade, men skam den som ger sig, har jag bestämt mig för att fortsätta med shabam så ska jag.

Efter det pratade jag lite med min viktcoach, det kändes lite bättre efteråt, fick lite tips, jag tycker ju ändå det går rätt trögt med vikten nu fast jag kämpar och tränar och skippar colan på veckorna

Jag fick tips om att börja äta omega 3 tabletter, det kan tydligen hjälpa till med vikten. En i viktgruppen hade som jag haft svårt att gå ner i vikt då vågen stått nästan stilla och när han hade börjat med dessa så hade han börjat gå ner mycket i vikt. SOm jag förstod det så är det nåt med att kroppen lättare ska ta upp näringen i kroppen och sen får man väl i sig några viktiga ämnen i kroppen också, tror förrseten jag ska forska lite om omega 3.  Det är tydligen inte säkert det hjälper på alla att gå ner i vikt, men det kan ju vara värt att testa i allafall så jag köpte en burk.

SÅ frågade hon också hur det gick med kosten, och det har väl inte gått sådär hejdundrandes jublande bra direkt om jag får säga det själv, trots att jag äter mindre mat och mer grönsaker än jag nästan gjort i hela mitt liv.

Hon kom naturligtvis med tipset att jag skulle byta ut pasta, ris och potatis, någonting som jag har vetat om, men som jag gruvar mig för att göra, eftersom det är så himla gott.

Men jag fick tipset att pröva ersätta det med bönor och linser. Jag brassade på i eftermiddag efter jobbet och köpte lite olika burkar som jag ska testa. Testade första smaken idag, och jag måste säga att det inte kändes som någon höjdare direkt, det var inte så att man ljublade och hoppade upp i taket  Men dom gick och äta i allafall och jag ska pröva den här veckan och se hur det går, om jag kan fortsätta med det. Men linser och bönor kan aldrig ersätta ett äkta hemmagjort gott potatismos, det går bara inte. Men som man säger vill man bli fin får man lida pin, vilket jag gör just nu hii  

Det var förresten så underbart roligt att komma tillbaka till praktiken igen, har verkligen saknat tjejerna. Nu var det dessutom en praktikant till och hon verkar vara väldigt trevlig, och glad och rolig att prata med. Ett plus är naturligtvis också att hon gillar hockey  

Jag fick steka fläsk idag, och det gick hyfsat bra och stå lite kassan och disk, kort och gott en helt vanlig dag, Kändes nästan som om jag aldrig varit därifrån.

Nu vet jag ju inte hur det kommer att bli med fortsättningen där men jag hoppas verkligen att allt ska lösa sig till det bästa.

Idag har det blivit en lugn dag utan någon träning, det var ganska skönt,,Var ju fasiken träning nog att köpa alla det där grönsakerna, haha  

Men imorgon ska jag boka in ett pass på shabam igen, det är ju varje måndag och onsdag, men jag kommer ju inte att ha tid alla dagar då det är hockey. Men då får jag hitta på nåt annat spinning är ju också riktigt roligt,

Det har blivit några avsnitt av dr Quinn också ikväll med gubben tre avsnitt, det är en så himla bra serie, den visades på teve 1993-1998.

Men nu blir det svenska hollywodfruar ska bli intressant att se vad dom har för angenäma problem ikväll,,önskar ev läsare läsare en supernice kväll  

Godkväll eller snarare godnatt!

Det är egentligen rätt hemskt vad man vänder på dygnet då man går hemma, jag tänkte att jag skulle gå och lägga mig tidigt i kväll för att liksom försöka vända tillbaka dygnet nu då det eventuellt blir jobb på tisdag.

Jag funderar hur jag ska göra om jag ska fara till gymmet imorgon på morgonen bara för att ha något att göra eller vila då jag vet att jag ska på gymmet på eftermiddagen på det där shabam, som var riktigt kul faktiskt. Fast som sagt var någon stjärndansare är jag inte, och lär nog aldrig bli heller. MEn det är kul att göra något nytt och inte bara gå på löpbandet jämt  

Idag gick jag på spinning, det gick riktigt bra. Jag funderar hur jag ska lyckas pussla ihop det här med tränandet då jag börjar jobba heltid sen om nu allt går vägen. Jag vet ju att jag måste fortsätta träna och jag kan inte skylla på jobbet och säga att jag inte orkar. Jag går ju den här viktgruppen nu och jag måste verkligen försöka göra allvar nu med att gå ner i vikt och komma i form, det är ju det som jag vill nu, och det är det som jag känner att jag vill fokusera mig på extra mycket det här halvåret som jag ska vara med i viktgruppen. Jag menar jag betalar inte 795 spänn i månaden för ingenting, bara för att jag ska ha gått ner ett halvt kilo på ett halvår.

Mitt mål är ju på sikt att gå ner ca 20 kg, så jag väger runt 70, det skulle jag tycka vara en ganska bra vikt som jag skulle trivas med. Men det är bara att inse att jag inte kommer att klara det på ett halvår.

Jag tänker inte köpa såna här pulversoppor som dom rekomenderar för att man ska gå ner snabbt i vikt för att liksom få en kick. Det behöver jag inte, jag tror fortfarande på det där konceptet att det är bättre att planera på lång sikt och gå ner eftersom. Det där soppepulvret tror jag är mest för att dom ska tjäna mer pengar.

Jag menar om man ska köpa låt oss säga en månads förbrukning, det kostar minst 800 spänn tror jag, och jag vet i sjutton om det är värt det priset bara för att snabbt gå ner.

Jag är ju ute efter att delvis gå ner och sen också försöka förändra min livstil, att få in både träning och nyttigare mat. att det liksom ska bli en del av min vardag.

Just nu så har jag problem nog med att sluta med colan. Det jag fokuserar mig på just nu är att försöka sluta med colan och sötsaker och komma igång med träningen, och ger det resultat också så är det ju fint.

När jag har gått färdigt viktgruppen så vill jag känna att jag är på väg åt rätt håll, och att jag ska känna mig ivrig att fortsätta mitt nya liv  

Men som sagt var träningen kan vara svår att få in i shemat. Det ska väl gå på nåt sätt, fpår jag fortsätta på mitt jobb så blir det ju bra tider, mellan 7-15,30 och ledig helger, och det är i mitt tycke ett riktigt drömläge, med tanke på att jag på mitt förra jobb jobbade sena dagar nästan jämt och varannan helg.

Men jag gruvar mig lite för att ringa chefen imorgon..Fast det kanske räcker med om jag säger, hej det är Åsa, och sen får hon fortsätta  Jag menar hon har ju pratat med min handläggare på af och hon vet vad det handlar om. Hon brukar förresten inte heller ha tid för några långsamtal,,Jag gissar att samtalet blir så här:

- Hej, det är Åsa. Går det bra om jag börjar på tisdag?

Och då säger hon säkert bara.

- Ja visst, och sen, jag sitter tyvärr lite illa till just nu men kom på tisdag kl 7 så får vi prata mer sen.

Och det blir ju ett kort och bra samtal.

Jag har haft en lugn och bra kväll. Jag och min man har rett ut tjafset som vi hade igår kväll, och det känns så skönt. Det är ju en av nycklarna till en bra relation, att vara ärlig och prata med varandra om man är ledsen. Han sa igår att han märkt att jag var ledsen över någonting, men förstod inte riktigt vad, men sen då jag förklarade så förstod han, och han sa att han tyckte att det var bra att jag tog upp det så vi fick reda ut problemet..

Han är så fin min man, och det är som jag brukar säga att det finns nog ingen relation där det inte förekommer bråk eller tjafs av något slag, huvudsaken är ju att man kan lösa det tillsammans och säga förlåt och gå vidare  

Det var bland annat det som felades i mitt förra äktenskap, vi pratade aldrig nästan ut om saker, vi gick i varsitt rum och surade i stället och sen kom vi ut igen och kramades och sen var allt som vanligt igen..Men det var det inte, problemet kvarstod ju och låg och grodde inom en och sen växte problemen till slut till ett berg och då blev det för jobbigt att reda ut dem..Det är i allafall tur att man lär sig något, nu tar jag upp direkt om jag blir ledsen eller arg över något i vårt äktenskap och han gör likadant, och vi gör det utan att skrika på varandra. Oftast talar vi i lugn samtalston..FInns ingen anledning tycker jag att skrika och bråka för att få sin vilja igenom..EN gyllene regel är väldigt bra,,SOmna aldrig osams  Fast det har vi faktiskt gjort några gånger men då har vi rett ut dem nästa dag och sen sovit bättre natten därpå i stället.

Men apropå sova så är det nog dags för det nu känner jag,,

Godkväll!

Ja då var denna lördag över det har väl varit en sådär lätt lagom halvtrist dag, som så många andra dagar är ibland  Jag börjar bli nästan lite väl van vid sovmornar nu, det är faktiskt rätt skönt. Men på tisdag så blir det slut med sovmorgon under veckorna och det är kanske lika bra det så man inte vänjer sig vid det.

Idag tycker jag det har varit en konstig dag. Jag for till stan och skulle köpa nya hörlurar, hittade ett par för 299 på phonehouse, en del av pengarna gick ju till en god sak också rosa bandet.

Sen for jag till gymmet och då jag var där så tänkte jag gå en sväng på löpbandet, men det blev en riktigt kort sväng måste jag säga. Då jag prövade mina nya hörlurar så var det ett riktigt dåligt måndagsexemplar jag köpte, till att börja med så hördes musiken bara i en hörlur och sen så då det väl gick till sig så var ljudet i lurarna så himla dåligt, det lät ungefär som en repig gammal grammofonskiva då jag lyssnade på låtarna så ni kan ju förstå hur dåligt det lät.

Jag stod ut  ungefär en kvart och sen blev jag på så dåligt humör att jag klev av löpbandet bytte om igen och gick tillbaka till phonhouse med dem, medans de fortfarande hade öppet. Det var ju inte några problem att byta dom och dom här nya är det riktigt bra kvalite så nu känns det betydligt roligare att lyssna på musik igen, har ju haft så himla otur med hörlurar som jag köpt, hoppas bara att kvallan håller i åtminstone nåt år till eller två.

Sen var det ju hockey i em, vi mot leksand, och jag måste säga att det var en rätt trevlig match att se, jag tyckte ändå att leksingarna kämpade på rätt bra i två perioder, men det syntes ju ändå ganska tydligt att det var vi som var det starkare laget. Och jag säger bara Jocke Lindström, han har verkligen blivit mycket bättre i år och börjar producera mål på löpande band, så det känns ju himla bra  Bud Hollyway har man inte sett särskilt mycket av, han har verkligen måltorka just nu, även om han har gjort några assist, som det han gjorde idag. Jag tycker nästan att Aik borde peja en resa åt hans familj så de kan komma hit, han brukar ju bli så mycket bättre då de kommer hit,,Men hans målskytte ska väl komma igång så småningom.

Gubben gjorde hemmagjord pizza idag och den blev som vanligt god. 

Han rensade bort bilder på datorn ikväll som han tagit sen gammalt, och jag blev lite ledsen då jag såg att han fortfarande inte hade tagit bort bilder med sin gamla tjej, det kändes inte kul att se dom, och påminnas om det som varit med hans ex..Men nu har han tagit bort dem, han säger att han har så mycket bilder i datorn och inte har gått igenom alla, och det har han ju visserligen, men jag tycker att han borde ha tagit bort dem långt tidigare..Och så såg jag en annan bild som jag inte blev så glad över, men det skriver jag inte här, men den är i allafall borta den oxkså nu,,

Ikväll har jag faktiskt tagit mig i kragen och börjat skriva lite på min bok, men efter några sidor körde jag fast igen, har så mycket som jag måste ändra på, så det kräver en hel del omarbetning och det är det som är lite jobbigt.

Det har ju varit så mycket för mig nu den senaste tiden som de flesta som läst min blogg redan vet, men nu börjar såren så smått läka och det börjar kännas allt bättre, så då kan jag kanske äntligen börja koncentrera mig på den. Och sen tar ju träningen mycket tid också, om man bortser från den idag.

Men nu önskar jag eventuella läsare en god natts sömn,,Få se när det blir att man kryper till kojs..Natti natti   

Godkväll!

Nu har jag haft en riktigt supertrevlig em och kväll med en fin kompis, Men jag tar min dag från början. Dagen började med en lugn och skön sovmorgon som varade till elva, sen steg jag upp och klädde på mig, gjorde nudelsoppa till lunch, det är ju riktigt billig mat. Och hyfsat gott också,

I allafall så tog jag tjugo över tolv bussen in till stan skulle på möte med arbetsförmedlingen. Och jag måste säga att där gick det förträffligt bra  Först träffade jag en kompis fast vi hann inte prata särskilt mycket innan min handläggare kom och hämtade mig, jag gillar han faktiskt, verkligt trevlig och sympatisk man, har jag fått intryck av och han säger ju det att dom som verkligen behöver extra hjälp och stöd ska också få det.

Han hade redan pratat med chefen där jag praktiserat och hon sa att jag skulle höra av mig till henne på måndag och hon är fortfarande intresserad av att anställa mig på lönebidrag, det handlar ju också om hur mycket jag får för att hon ska vilja anställa mig, men som jag fattar det på min handläggare så lär det nog bli tillräckligt, men man vet ju aldrig.

Men vi ska först börja med några veckors praktik, och hör och häpna jag blev förvånad då han sa att jag skulle få aktivitetstöd från försäkringskassan då jag har praktiken. Fast det blir inte förrrän i slutet av november, men bra ändå med några få tusen extra i plånboken, är ju bra att ha om inte annat  till julklappspengar  

Sen blev det en repa till gymmet och det gick rätt bra, jag nöjde mig med att bara gå på löpbandet den här gången, jag gick i 60 minuter och jag blev glatt överraskad över att jag orkade gå på 6,5 den sista halvtimmen,. Bra för att vara mej, det är säkert ingenting för en som är riktigt duktig på att idrotta och så men för mig är det mycket, och jag blev både svettig och slut efteråt.

Det blev 381 kalorier och lite över 6 km, min nästa utmaning får väl bli att orka i den hastigheten hela 60 min, men jag tror jag kör så här några gånger först. på 6 först och sen öka till 6,5..

Sen duschade jag och bytte om och gick in mot stan där jag mötte min kompis. Vi gick på dallas och åt men den här gången blev det en pizza men ingen cola till , bara en två glas sprite zero. Det funkade gott och väl att dricka för mig.

Vi hade så trevligt på dallas och skrattade och skojade, jag köpte en capushino, kan inte stava det rikttigt. Men det var hyfsat gott, men väldigt skummigt..Jag sa det var ett skumt kaffe det här och sen började vi skratta och säga att det var ett 08-kaffe..Förlåt stockholmare  

Sen gick vi på stan en sväng innan bion började och vi såg filmen Rusch, den var rätt bra och spännande bitvis, klart värt att se. Han som har en av huvudrollerna i filmen THor spelar ju en av huvudrollerna också i den filmen..Men jag tyckte inte riktigt om slutet men det där är tydligen en verklighetsbaserad film.. Jag vill helst ha happy endings på filmerna jag ser, Den här slutade med att den ena snyggingen "Thor" dog i en hjärtattack vid 45 års ålder, inte så konstigt i och för sig med det vilda liv han levde sprit, sex och knark, och lägg därpå en livsfarlig sport rallycross där de i tävlningarna körde på rent av livsfarliga vägar. där flera rallyförare misste livet. Han som spelade Nikki Lauda blev ju ordentligt brännskad då hans bil brann..

Men jag hade nog velat att filmen skulle sluta med att typ att och så levde de lyckliga i alla sina dagar och fick fru och femton barn,,fast kanske inte femton, är väl att ta i något  Men filmen får ändå ett godkänt av mig, men inte mycket mer.

Nu blir det väl strax att krypa i säng och se vad helgen har för skoj att bjuda på, Men det blir mest att ta det lugnt och naturligtvis se hockey imorgon då vi spelar mot Leksand, ska bli en intressant match att se  

En godnatts sömn önskar jag mig själv och eventuella nattsuddare,,tjingeling pling  

Godmorgon!

Nu skriver jag ett tidigt inlägg så här på morgonkvisten, som säkert ingen ens orkar läsa men jag känner bara att jag måste skriva av mig lite, det är en ganska allvarlig fråga som jag och min man diskuterade igår kväll.

Jag ska säga att jag har faktiskt kännt lite små bröstsmärtor ibland, men jag tror att det är nån yttre smärta och jag har kollat och inte sett några knölar eller så på mina bröst. Det kan ju bara vara så att ,man kan känna så nångång då man kommer upp i medelåldern och jag tror inte att det är någon fara, men det är klart nog kan man bli lite orolig och det är ju för att jag är ju inte så ung längre och jag vet att livet kan vara skört och hastigt ryckas bort när man minst anar det..

I allafall så pratade jag lite med min man igår om att jag kanske skulle gå och kolla upp mitt hjärta eftersom jag är hjärtoppererad sen liten, och det skulle ju inte skada att  kolla upp det.

Min älskade mamma dog ju då hon endast var 56 år och det var ju hjärtat då hon bara tvärdog en kväll så visst är jag lite småängslig ibland att det ska hända något liknande för mig. Det är ju bland annat därför jag så gärna vill gå ner i vikt.

I allafall så  började vi prata om just döden. Och hur det skulle kännas om den andra dog. Och han sa att han naturligtvis skulle bli jätteledsen och sörja ett bra tag, men sen skulle han nog gå vidare och hitta någon annan.

NU låter jag kanske lite egenyttig eller självisk men jag blev faktiskt lite ledsen, det är ju svårt för mig att tänka honom med någon annan och den känslan känns jättejobbig vi säger om det skulle ta slut mellan oss en dag...

När man gifter sig så heter det ju att man ska älska varandra tills döden skiljer oss åt, och sen betyder det ju rent ut att om den ena dör så är det ju helt fritt framför den ena att göra vad sjutton den vill. Och när man är död så vet man ju inte ens om vad som händer den andra för då är man ju borta från jordelivet. Men personligen tror jag fast jag inte är vidare kristen att man blir en ängel som vakar över det sina då man dör.

Och då är ju frågan om jag blev en ängel, vad skulle jag vilja se då? Jag skulle nog inte om jag ska vara helt ärlig med mig själv se min man och dotter lida resten av livet för att jag skulle vara död. Innerst inne skulle jag nog vilja att han skulle gå vidare och bli lycklig igen även om det skulle betyda att det fick bli utan mig. Men det är klart det gör ju ont att tänka på nu då jag lever och är frisk.

,Men det där samtalet gjorte mig ändå lite nedstämd men sen nu då jag tänkt på saken så vet jag att han har rätt.. jag vet ju inte heller hur jag skulle göra om någontong hände han, jag skulle också naturligtvis sörja och bli skitledsen för han känns ju som en del av mig, men sen vet jag ju inte om några år om jag skulle gå vidare med någon annan eller om jag skulle sörja och leva ensam resten av livet..

Jag har ju många närstående som faktiskt har dött så jag som säkert så många andra har ju fått uppleva döden från nära håll och det är ju fruktansvärt jobbigt. Men som då min mamma dog så jag sörjde ju ett bra tag och var jätteledsen, och minnet av henne lever fortfarande inom mig och likadant min mormor som var nästan som en mamma för mig många gånger då min mamma mådde psykikst dåligt, dom bär jag alltid inom mig, men jag har lärt mig att hantera sorgen och gå vidare i livet för att orka fortsätta..Och en fin vän till mig dog ju för ett bra tag sen..

Men jag tror det gäller att ta vara på det goda livet har att ge och inte tänka för mycket på dåliga saker, Lev och njut av det som livet har att ge även om det kanske kan kännas motigt och jobbigt många gånger..Så är livet en underbar gåva som man inte ska kasta bort tycker jag..

Det här blev ett rätt allvarligt och trist inlägg, men om nån har någon kommentar om det jag skrivit så tyck bara till. det skulle jag gärna vilja,,

Önskar eventuella läsare en superfin dag kram från mig.

Godmorgon!

Nu skriver jag ett tidigt inlägg så här på morgonkvisten, som säkert ingen ens orkar läsa men jag känner bara att jag måste skriva av mig lite, det är en ganska allvarlig fråga som jag och min man diskuterade igår kväll.

Jag ska säga att jag har faktiskt kännt lite små bröstsmärtor ibland, men jag tror att det är nån yttre smärta och jag har kollat och inte sett några knölar eller så på mina bröst. Det kan ju bara vara så att ,man kan känna så nångång då man kommer upp i medelåldern och jag tror inte att det är någon fara, men det är klart nog kan man bli lite orolig och det är ju för att jag är ju inte så ung längre och jag vet att livet kan vara skört och hastigt ryckas bort när man minst anar det..

I allafall så pratade jag lite med min man igår om att jag kanske skulle gå och kolla upp mitt hjärta eftersom jag är hjärtoppererad sen liten, och det skulle ju inte skada att  kolla upp det.

Min älskade mamma dog ju då hon endast var 56 år och det var ju hjärtat då hon bara tvärdog en kväll så visst är jag lite småängslig ibland att det ska hända något liknande för mig. Det är ju bland annat därför jag så gärna vill gå ner i vikt.

I allafall så  började vi prata om just döden. Och hur det skulle kännas om den andra dog. Och han sa att han naturligtvis skulle bli jätteledsen och sörja ett bra tag, men sen skulle han nog gå vidare och hitta någon annan.

NU låter jag kanske lite egenyttig eller självisk men jag blev faktiskt lite ledsen, det är ju svårt för mig att tänka honom med någon annan och den känslan känns jättejobbig vi säger om det skulle ta slut mellan oss en dag...

När man gifter sig så heter det ju att man ska älska varandra tills döden skiljer oss åt, och sen betyder det ju rent ut att om den ena dör så är det ju helt fritt framför den ena att göra vad sjutton den vill. Och när man är död så vet man ju inte ens om vad som händer den andra för då är man ju borta från jordelivet. Men personligen tror jag fast jag inte är vidare kristen att man blir en ängel som vakar över det sina då man dör.

Och då är ju frågan om jag blev en ängel, vad skulle jag vilja se då? Jag skulle nog inte om jag ska vara helt ärlig med mig själv se min man och dotter lida resten av livet för att jag skulle vara död. Innerst inne skulle jag nog vilja att han skulle gå vidare och bli lycklig igen även om det skulle betyda att det fick bli utan mig. Men det är klart det gör ju ont att tänka på nu då jag lever och är frisk.

,Men det där samtalet gjorte mig ändå lite nedstämd men sen nu då jag tänkt på saken så vet jag att han har rätt.. jag vet ju inte heller hur jag skulle göra om någontong hände han, jag skulle också naturligtvis sörja och bli skitledsen för han känns ju som en del av mig, men sen vet jag ju inte om några år om jag skulle gå vidare med någon annan eller om jag skulle sörja och leva ensam resten av livet..

Jag har ju många närstående som faktiskt har dött så jag som säkert så många andra har ju fått uppleva döden från nära håll och det är ju fruktansvärt jobbigt. Men som då min mamma dog så jag sörjde ju ett bra tag och var jätteledsen, och minnet av henne lever fortfarande inom mig och likadant min mormor som var nästan som en mamma för mig många gånger då min mamma mådde psykikst dåligt, dom bär jag alltid inom mig, men jag har lärt mig att hantera sorgen och gå vidare i livet för att orka fortsätta..Och en fin vän till mig dog ju för ett bra tag sen..

Men jag tror det gäller att ta vara på det goda livet har att ge och inte tänka för mycket på dåliga saker, Lev och njut av det som livet har att ge även om det kanske kan kännas motigt och jobbigt många gånger..Så är livet en underbar gåva som man inte ska kasta bort tycker jag..

Det här blev ett rätt allvarligt och trist inlägg, men om nån har någon kommentar om det jag skrivit så tyck bara till. det skulle jag gärna vilja,,

Önskar eventuella läsare en superfin dag kram från mig.